Sprickreparation i puts

Hur sprickor i puts diagnostiseras och repareras – rörelsefogar, armering, injektering och när hela ytan behöver omputsas.

Hur repareras sprickor i putsfasad?

Andrés Måleri reparerar putssprickor i Stockholm, Uppsala och Mälardalen sedan 1994. Håriga sprickor (< 0,3 mm) armeras med kolfibernät i grundbruk. Rörelsesprickor (0,3–2 mm) huggs upp V-formigt, primas och fylls med KC-bruk. Sprickor över 2 mm indikerar sättning – kräver konstruktionsutredning innan lagning. Fel metod ger återkommande sprickor inom 12 månader.

Inte alla sprickor är lika. Vissa är kosmetiska, vissa är symptom på rörelse i konstruktionen. Här är diagnos och åtgärd.

Typer av sprickor

Krymp­sprickor: hårnätsmönster, ytligt i ytputs. Kosmetisk åtgärd räcker.
Strukturella sprickor: följer en riktning, ofta vid fönster­hörn, kan vara genomgående. Allvarligt.
Rörelse­sprickor: vid materialövergångar (puts mot trä, puts mot betong). Återkommer alltid om grundorsak inte åtgärdas.

Diagnos

Bredd: under 0,2 mm = ytlig, 0,2–1 mm = mellan, över 1 mm = utredning. Bredd­förändring: sätt en gipspärla över sprickan och titta efter en vinter — om den spricker har du rörelse.

Armering

Sprickor över 0,5 mm armeras med glasfibervävnad indragen i en spack­massa. Detta överbryggar mindre rörelser och hindrar att sprickan kommer tillbaka. Utan armering återkommer 80 % av sprickorna inom 3 år.

Injektering

Vid djupa sprickor som går genom hela putsen och in i bakomvarande material används injektering med expanderande puts eller polyuretan. Detta är specialistarbete med pumputrustning.

Rörelse­fogar

När sprickor uppstår vid samma ställen om och om (oftast vid material­övergång eller stora ytor utan rörelsefogar) — då behövs en rörelsefog. Det är en avsiktlig spalt fylld med elastisk fogmassa, ofta dolt bakom täcklist.

När hela ytan behöver omputsas

När över 30 % av väggen har sprickor över 0,5 mm, eller när nät­sprickor täcker mer än halva ytan. Då blir lokal lagning olönsam — det är bättre att avetsa och putsa om hela.

Vilket material ska man välja när man lagar sprickor i puts?

Det absolut viktigaste vid en sprickreparation är att använda ett lagningsbruk som har samma hårdhetsklass och egenskaper som den befintliga putsen. Om du lägger en för hård och tät produkt i en spricka på en mjukare kalkputsfasad kommer spänningar att uppstå när väggen rör sig eller när fukt ska vandra ut. Resultatet blir ofta att lagningen släpper eller att nya sprickor bildas precis bredvid den gamla.

Vi arbetar därför alltid med att identifiera om fasaden består av kalkputs, kalkcementputs eller ren cementputs innan vi påbörjar arbetet. Valet av ytstruktur är också avgörande för slutresultatet; kornstorleken i det nya bruket måste matcha den omgivande ytan för att lagningen ska bli osynlig efter målning.

Hur vet man att en spricka i fasaden behöver lagas?

Ett tydligt tecken på att en spricka behöver åtgärdas är när den börjar vidga sig eller när kanterna känns lösa om man knackar försiktigt med en hammare bredvid sprickan. Om ljudet är ihåligt tyder det på bom, vilket betyder att putsen har släppt från underlaget. En annan varningssignal är missfärgningar runt sprickan som tyder på att fukt tränger in och blir kvar bakom ytskiktet.

Tunna hårstråsprickor kan ofta vänta till nästa ordinarie underhåll, men ser man genomgående sprickor vid fönsterhörn eller där olika byggnadsdelar möts bör man agera snabbt. Fukt som fryser till is inne i en spricka orsakar frostsprängning, vilket gör att skadan växer snabbt under vinterhalvåret.

Hur går arbetet till när en målare lagar sprickor?

Arbetet inleds med att vi mekaniskt öppnar upp sprickan så att vi når ner till friskt material och får en bra häftyta. Därefter borstas ytan ren från damm och lösa partiklar. Innan bruket appliceras förvattnas ytan noggrant; om putsen är torr suger den ut vattnet ur lagningsmassan för snabbt, vilket gör att den brinner felaktigt och tappar sin hållfasthet.

Efter att lagningen är gjord och har härdat tillräckligt, strukturerar vi ytan så att den smälter ihop med resten av fasaden. Sista steget är en grundmålning av de lagade ytorna för att utjämna sugförmågan innan hela fasaden färdigstryks. Detta förhindrar att lagningarna syns som matta eller glansiga fläckar i solljuset.

Vad påverkar kostnaden när man ska laga sprickor och måla?

Priset för en sprickreparation styrs främst av skadornas omfattning och metodvalet. En fasad med många strukturella sprickor som kräver armering eller injektering tar betydligt längre tid att förbereda än en yta med enstaka krympsprickor. Behovet av ställningsbygge är också en faktor som påverkar den totala omfattningen av projektet.

Eftersom varje fasad har unika förutsättningar gällande putstyp och skadebild lämnar vi alltid ett fast pris först efter att vi har gjort ett besök på plats och utfört en diagnos. För privatpersoner kan arbetskostnaden för dessa typer av fasadarbeten vara berättigad för ROT-avdrag, vilket vi administrerar direkt på fakturan.

Sammanfattning

Vanliga frågor om sprickreparation

Vilken tid på året är bäst för att laga sprickor i puts?

Den bästa tiden är under den varma och torra delen av året, vanligtvis från sen vår till tidig höst. Putsarbete kräver att temperaturen ligger stabilt över fem grader dygnet runt, eftersom frost kan förstöra härdningsprocessen och orsaka att bruket smular sönder.

Kan man laga sprickor i fasaden själv?

Mindre kosmetiska sprickor kan en händig husägare laga, men det är svårt att få strukturen osynlig och att välja rätt sorts bruk. Vid strukturella sprickor bör man alltid anlita en fackman för att säkerställa att underliggande problem inte förvärras eller att fel material stänger in fukt.

Hur ofta behöver man se över och laga sprickor?

Vi rekommenderar en genomgång av fasaden varje vår efter att tjälen gått ur marken. Genom att laga småsprickor löpande förlänger man tiden mellan de stora och mer kostsamma fasadrenoveringarna avsevärt.

Vad är skillnaden mellan en sättningsspricka och en krympspricka?

Krympsprickor är små, ytliga nätmönster som uppstår när puts torkar för snabbt, medan sättningssprickor ofta är djupare och följer en tydlig diagonal eller vertikal linje. Sättningssprickor tyder på rörelser i byggnadens stomme och kräver oftast armering för att inte komma tillbaka.

Vilken glansgrad ska man ha på färgen efter en sprickreparation?

Putsfasader målas nästan uteslutande med helmatta färger, såsom silikatfärg eller kalkfärg, beroende på underlaget. En matt yta är bäst på att dölja de små ojämnheter som oundvikligen uppstår vid en lagning och låter dessutom väggen andas naturligt.

Ger ni garanti på lagning av putssprickor?

Vi lämnar garantier på utfört arbete och material enligt gällande branschstandard. Det är dock viktigt att komma ihåg att garantin avser själva hantverket och materialets vidhäftning; om byggnaden fortsätter att röra sig pga markförhållanden kan nya sprickor uppstå utanför vår kontroll.

Hur lång tid tar det att laga sprickor på en normalstor villa?

Tidsåtgången beror helt på mängden sprickor och hur lång torktid bruket behöver innan vi kan måla över. Ofta sker arbetet i flera steg över en till två veckor för att säkerställa att lagningarna har härdat ordentligt innan slutmålningen påbörjas.

Varför räcker det inte att bara måla över sprickorna?

Färg har ingen strukturell styrka och kan inte överbrygga sprickor som rör sig. Om man bara målar över kommer sprickan att synas igen så fort temperaturen växlar och materialet i väggen expanderar eller drar ihop sig.

Behöver du råd om just din fastighet?

Kontakta oss

Begär offert

Om författaren

André Andersson, reviewer

André har lett måleriprojekt i Stockholm, Uppsala och Mälardalen sedan 1994 – med 2 929 genomförda projekt varav 2 237 BRF-uppdrag.

Faktagranskad 2026-07-20

Andres Måleri