Andres Måleri

Betong- och cementtrappor i trapphus

Slitstark men kräver rätt ytbehandling — så hålls betongtrappan snygg i decennier

Hur renoverar man betong- och cementtrappor?

Andrés Måleri renoverar betong- och cementtrappor i BRF-trapphus i Stockholm, Uppsala och Mälardalen sedan 1994. Vi lagar spjälkning med reparationsbruk, slipar plana ytor och applicerar epoxi- eller polyuretanbeläggning med halkskydd. En korrekt beläggning håller 10–15 år i normalt trafikerade trapphus och skyddar mot klorid, salt och slitage från vintersko.

Sammanfattning

Betong- och cementtrappor i trapphus

Betong- och cementtrappor är standard i de flesta flerbostadshus byggda mellan 1950 och 1990. Den är slitstark, brandsäker och tacksam att underhålla – men ytan behöver rätt behandling för att inte damma, krackelera eller se sliten ut i förtid. I en trapphusrenovering är trappan ofta det moment som avgör hur färdigt resultatet upplevs: väggar och tak kan vara nymålade, men en fläckig och nött trappa drar ner helhetsintrycket direkt.

En vanlig missuppfattning är att betong är betong. I praktiken skiljer sig platsgjuten betong, prefabelement, terrazzo och cementmosaik åt både i uppbyggnad och i hur de ska behandlas. Andrés Måleri arbetar med trapphus i Uppsala, Stockholm och Mälardalen och börjar alltid med att fastställa vilken typ av trappa det handlar om innan metod och material väljs.

Olika typer av betongtrappor

Platsgjuten betong är vanligast i hus från cirka 1955 till 1985. Ytan är ofta ostrukturerad, gråblå och med synliga porer, ibland slipad och ibland obehandlad. Den är följsam att laga eftersom materialet är homogent.

Prefabelement användes flitigt under miljonprogrammet. De känns igen på skarpa kanter, slät yta och synliga formskarvar. Skarvar och infästningar rör sig något över tid, vilket gör att sprickor ofta återkommer just i fogarna om de lagas utan rörelsefog.

Terrazzo är slipad betong med inblandade naturstenskorn av marmor, granit eller glas. Den lades med stor hantverksskicklighet och är värd att bevara – terrazzo ska slipas och kristalliseras, aldrig målas över.

Cementmosaik liknar terrazzo men har mindre korn och mer pigment, ofta i mönster. Den är vanlig i innerstadshus från 1920- och 1930-talet och behandlas på samma varsamma sätt som terrazzo.

Vanliga skador och orsaker

Så bedöms trappans skick

Besiktningen börjar med att fastställa materialet och den befintliga behandlingen. Därefter knackas ytan av för att hitta bomma partier, sprickvidder mäts och det kontrolleras om armering ligger blottad. Vi provar också vidhäftningen på befintlig beläggning – släpper den, måste den bort innan ny beläggning kan läggas. Fuktnivån i betongen avgör vilka system som kan användas, eftersom täta beläggningar kräver en tillräckligt torr underlagsyta.

Resultatet blir ett åtgärdsförslag per våningsplan, där entréplan ofta behöver mer arbete än de övre planen. Andrés Måleri gör besiktningen kostnadsfritt och lämnar därefter ett fast pris på arbetet.

Förarbete och lagning

Förarbetet är det som avgör hållbarheten. Löst material bilas eller slipas bort tills fast betong nås, blottad armering rengörs och rostskyddas, och lagning görs med cementbaserat reparationsbruk som är avsett för vertikala och horisontella ytor. Trappnosar byggs upp med formstöd så att kanten får rätt profil igen. Slipning med diamantverktyg jämnar ut ytan och öppnar porerna så att grundningen får fäste, och dammsugning med stoftavskiljare sker löpande under hela momentet.

Lagningen behöver härda innan ytbehandling påförs. Det är en av anledningarna till att en trappa aldrig bör renoveras samma dag som den ska tas i bruk igen – tidplanen måste rymma härdning och torktid.

Ytbehandlingar och beläggningar

Valet står främst mellan tre inriktningar. Impregnering och dammbindning med silikat eller akrylat passar trappor i gott skick där man vill behålla betongkaraktären och bara stoppa dammningen. Golvfärg av epoxi- eller polyuretantyp ger ett heltäckande, slitstarkt skikt som tål vinterslask, salt och tung trafik och som enkelt kan kompletteras med halkskydd. Slipning och kristallisering används på terrazzo och cementmosaik där den ursprungliga ytan ska tas fram i stället för att döljas.

Polyuretan är mer elastiskt och tål rörelse bättre än epoxi, medan epoxi ger högre kemikalie- och nötningsmotstånd. I trapphus med mycket dagsljus väljs system med god UV-beständighet, eftersom vissa epoxier gulnar. En korrekt utförd beläggning håller normalt 10–15 år i ett normalt trafikerat trapphus.

Målning av betongtrappor

Betongtrappor kan målas, men bara med färg avsedd för golv och betong, i en- eller tvåkomponentsutförande. Vanlig väggfärg saknar nötningsmotstånd och släpper från trampytorna inom några månader. Arbetsgången är slipning eller fräsning, dammfri rengöring, grundning med primer anpassad till underlaget och därefter två toppskikt med angiven torktid emellan.

Sättsteg och vangstycken målas ofta i en ljusare kulör än trampstegen, vilket både ökar ljusheten i trapphuset och gör kanterna tydligare. Trampsteg hålls i en mörkare, mer smutstålig kulör. Glansgraden bör vara halvmatt: högblanka ytor visar varje repa och upplevs dessutom halare.

Terrazzo och cementmosaik – bevara i stället för att måla

Terrazzo och cementmosaik är kulturhistoriskt värdefulla ytor och ska aldrig målas över. De renoveras genom slipning i flera steg, lagning av bortfallna korn med pigmenterat bruk och avslutande kristallisering eller impregnering som ger en tålig, matt lyster. Resultatet blir en yta som håller i decennier och som ofta lyfter hela trapphuset mer än något annat enskilt moment.

I hus med antikvariska krav samordnas arbetet med kommunens antikvarie innan metod väljs. Provytor läggs alltid upp och godkänns av styrelsen innan resten av trapphuset behandlas.

Halkskydd och säkerhet

Trapphuset är utrymningsväg och ytan måste vara halksäker även när den är blöt. Halkskydd byggs in i beläggningen genom inströssling av kvartssand eller genom halksäkra profiler i trappnosen. Kontrastmarkering på översta och nedersta steget förbättrar tillgängligheten och är ett krav i många ombyggnadsprojekt. Belysning och kulörval samspelar med detta – en ljus sättstegskulör gör steget lättare att uppfatta.

Genomförande med boende kvar

Trappan är den enda vägen in och ut, så arbetet planeras alltid etappvis. Ett vanligt upplägg är att behandla halva trappbredden i taget, eller att arbeta plan för plan med tillfälliga gångbanor och tydlig skyltning. Dammande moment avskiljs och utförs med stoftavskiljare, och tider för bullrande arbete aviseras i förväg. Vi städar dagligen och lämnar alltid trapphuset framkomligt över natten.

Projektet avslutas med gemensam slutbesiktning tillsammans med styrelsen. Andrés Måleri lämnar 5 års kvalitetsgaranti på utfört måleriarbete, med 10 år som tillval.

Skötsel och livslängd

Daglig sopning eller torrmoppning håller sand och grus borta – det är sanden som repar ytan, inte fötterna. Våtmoppning en till två gånger i veckan med pH-neutralt medel räcker i de flesta trapphus. Starkt alkaliska medel bryter ner både impregnering och beläggning och ska undvikas, liksom stålull på fläckar. Entrémattor i två steg vid porten minskar slitaget mest av alla åtgärder.

Med rätt förarbete, rätt system och normal skötsel håller en renoverad betongtrappa i 15–25 år innan nästa ytbehandling behövs. Slipad terrazzo håller ännu längre och behöver i regel bara ny impregnering med några års mellanrum.

Hur lång tid tar en renovering av betong- och cementtrappor?

Tidsåtgången styrs av skadeomfattningen och av härdtider, inte av hur snabbt man kan arbeta. Ett normalt trapphus med lagning av trappnosar, slipning och ny beläggning tar oftast en till två veckor per trapphus, där lagningsbruk och beläggning behöver härda mellan momenten. Terrazzoslipning tar längre tid eftersom ytan slipas i flera steg. Vi lägger alltid in torktiderna i tidplanen och aviserar varje etapp i förväg, så att de boende vet när trappan är avstängd.

Vilken utrustning används vid arbetet?

Utrustningen skiljer arbetet från vanlig målning. Vi använder diamantslipmaskin och kantslip för betongytor, byggdammsugare med stoftavskiljare i dammklass M, dammskiljande väggar vid entréplan samt fuktmätare för att kontrollera att underlaget är tillräckligt torrt innan beläggning. Till lagningar används formstöd för trappnosar och blandningsutrustning för reparationsbruk. Utrustningen påverkar hur mycket damm som sprids i huset, vilket är den vanligaste anledningen till klagomål under trappmoment.

Gäller ROT-avdrag för renovering av trappan?

ROT-avdrag gäller arbetskostnad i privatbostad och kan därför användas av villaägare och av bostadsrättshavare för arbete inne i den egna lägenheten. Renovering av trapphusets gemensamma trappa beställs av föreningen och är en föreningskostnad – där gäller inte ROT. Bostadsrättsföreningar hanterar i stället arbetet inom underhållsplanen. För privatpersoner redovisar vi arbetskostnaden separat i offerten så att ROT-avdraget blir enkelt att räkna på.

Vilken garanti gäller på arbetet?

Vi lämnar 5 års kvalitetsgaranti på utfört måleriarbete, med 10 år som tillval. Garantin förutsätter att underlaget är rätt förbehandlat och att skötselanvisningarna följs, vilket är skälet till att vi dokumenterar förarbete, materialval och skikttjocklek. Vid slutbesiktningen går vi igenom trappan tillsammans med styrelsen eller beställaren och noterar eventuella anmärkningar innan projektet godkänns.

Kan man renovera betongtrappan själv?

Mindre åtgärder som dammbindande impregnering går att göra själv i ett litet trapphus. Lagning av trappnosar, slipning och heltäckande beläggning är däremot svårare än det ser ut: vidhäftningen avgörs av förarbetet, tvåkomponentsmaterial har begränsad brukstid och dammet måste hanteras i en trappa som samtidigt är utrymningsväg. Blir vidhäftningen fel släpper beläggningen i flak inom ett par år och hela ytan måste bort igen.

Vad kostar det att renovera en betongtrappa?

Kostnaden styrs av skadeomfattning, vald ytbehandling, antal våningsplan och hur mycket etappindelning som krävs för att huset ska fungera under tiden. Terrazzoslipning ligger högre än en enkel dammbindning, och entréplan kräver oftast mer arbete än de övre planen. Vi gör en kostnadsfri besiktning på plats och lämnar därefter ett fast pris, så att beställaren slipper löpande räkning och överraskningar i efterhand.

Vanliga frågor om betong- och cementtrappor

Kan man måla betongtrappor?

Ja, med golvfärg avsedd för betong och rätt förbehandling. Underlaget måste vara torrt, rent och fritt från cementhud, annars släpper färgen i trafikerade partier.

Vad är cementhud?

Ett tunt, tätt skikt på ytan av gjuten betong som hindrar vidhäftning. Det avlägsnas genom slipning eller betning innan behandling.

Hur lagas skadade trappnosar?

Med lagningsbruk avsett för betong, ofta med formsättning för att återskapa kanten. Trappnosen är den yta som slits hårdast och bör alltid åtgärdas innan ytbehandling.

Behövs halkskydd?

Ja, i trapphus rekommenderas halkhämmande tillsats i toppskiktet eller separata halkremsor. En nymålad slät betongtrappa kan bli mycket hal när den är fuktig.

Hur länge håller en målad betongtrappa?

I ett flerbostadshus ofta 5–8 år på de mest trafikerade planen, längre högre upp i huset där passagen är glesare.

Hur torr måste betongen vara?

Fuktkvoten ska ligga under produktens angivna gräns. Nygjuten betong behöver månader, och en fuktig källartrappa kan behöva åtgärdas i grunden först.

Vilken färg ska man använda på en betongtrappa i ett trapphus?

Endast golvfärg avsedd för betong, i en- eller tvåkomponentsutförande av epoxi- eller polyuretantyp. Vanlig väggfärg saknar nötningsmotstånd och släpper från trampytorna inom några månader. Ytan slipas, dammsugs och grundas med primer innan två toppskikt påförs med angiven torktid emellan.

Kan man måla över en terrazzotrappa?

Nej. Terrazzo och cementmosaik är kulturhistoriskt värdefulla ytor som ska slipas och kristalliseras i stället för att målas. Bortfallna korn lagas med pigmenterat bruk och ytan impregneras. Resultatet håller i decennier och lyfter ofta trapphuset mer än något annat enskilt moment.

Varför dammar vår betongtrappa?

Dammning beror på att cementhuden är sliten eller obehandlad, så att ytan successivt släpper cementpartiklar. Åtgärden är dammbindande impregnering med silikat eller akrylat om trappan i övrigt är hel, alternativt slipning och en heltäckande beläggning om ytan är nött eller fläckig.

Hur lagas en nött trappnos?

Löst material bilas eller slipas bort tills fast betong nås, blottad armering rengörs och rostskyddas, och kanten byggs upp med cementbaserat reparationsbruk mot formstöd så att profilen återfås. Lagningen får härda innan ytbehandling påförs, vilket måste rymmas i tidplanen.

Epoxi eller polyuretan – vad passar bäst i ett trapphus?

Polyuretan är mer elastiskt och tål rörelse i underlaget bättre, medan epoxi har högre nötnings- och kemikaliemotstånd. I trapphus med mycket dagsljus väljs UV-beständiga system eftersom vissa epoxier gulnar. Båda kan förses med halkskydd genom inströssling av kvartssand.

Hur får trappan halkskydd?

Halkskydd byggs in i beläggningen genom inströssling av kvartssand eller genom halksäkra profiler i trappnosen. Eftersom trapphuset är utrymningsväg ska ytan vara halksäker även i blött tillstånd. Kontrastmarkering på översta och nedersta steget förbättrar dessutom tillgängligheten.

Kan trappan renoveras med boende kvar i huset?

Ja. Arbetet planeras etappvis, ofta halva trappbredden i taget eller plan för plan, med tillfälliga gångbanor och tydlig skyltning. Dammande moment utförs med stoftavskiljare och avskiljning, bullrande arbete aviseras i förväg och trapphuset lämnas framkomligt över natten.

Hur länge håller en renoverad betongtrappa?

Med rätt förarbete och ett korrekt valt system håller ytbehandlingen normalt 10–15 år i ett trafikerat trapphus, och hela renoveringen 15–25 år innan nästa åtgärd behövs. Slipad terrazzo håller ännu längre och behöver i regel bara ny impregnering med några års mellanrum.

Hur sköter man en betongtrappa dagligen?

Sopa eller torrmoppa dagligen så att sand och grus inte river ytan, och våtmoppa en till två gånger i veckan med pH-neutralt medel. Undvik starkt alkaliska medel och stålull, som bryter ner impregnering och beläggning. Entrémattor i två steg vid porten minskar slitaget mest av alla åtgärder.

Behöver du råd om just din fastighet?

Kontakta oss

Begär offert

Om författaren

André Andersson, reviewer

André har lett måleriprojekt i Stockholm, Uppsala och Mälardalen sedan 1994 – med över 4 500 genomförda projekt varav 1 400+ BRF-uppdrag.

Faktagranskad 2026-07-20

Översikt

Betongtrappor är standard i de flesta flerbostadshus byggda 1950–1990. De är slitstarka, brandsäkra och relativt billiga att underhålla — men kräver rätt behandling för att inte damma, krackelera eller bli oattraktivt fula.

En vanlig missuppfattning är att 'betong är betong'. I själva verket finns det stora skillnader mellan platsgjuten betong, prefab-element, terrazzo (slipad betong med mineralinslag) och cementmosaik. Varje typ kräver sin egen renoveringsstrategi.

Olika typer av betongtrappor

Platsgjuten betong är vanligast i hus byggda 1955–1985. Ytan är vanligtvis ostrukturerad och kan vara antingen slipad eller obehandlad. Karaktäristisk gråblå färg med synliga porer.

Prefab-element användes flitigt i miljonprogrammet (1965–1975). De har skarpa kanter och slätt yta — ofta med synliga formskarvar. Är ofta i sämre skick än platsgjuten betong på grund av tidens tand och rörelser i fogarna.

Terrazzo är en av de vackraste trappformerna — slipad betong med inblandade naturstenskorn (marmor, granit, glas). Krävde stor hantverksskicklighet vid läggning och är värdefulla att bevara. Vanligt i 1920–1950-talets bättre adresser.

Cementmosaik är liknande terrazzo men med mindre mineralkorn och mer pigment — ofta i mönster. Mycket vanligt i Stockholms innerstadshus från 1900–1930.

Ytbehandlingar – matt, lackad, polerad

Obehandlad betong dammar — det är en kemisk reaktion där cementpartiklar smulas loss av nötning. Detta är inte bara fult utan också hälsovådligt och måste åtgärdas genom ytbehandling.

Tre vanliga behandlingar: härdande tätning (silikat- eller litium­baserad), slitlackering (polyuretan eller epoxi) och vaxning. Härdande tätning reagerar kemiskt med cementen och ger en mineralhård yta som inte slits — bra val för trafikerade ytor.

Slitlackering ger högst glans men bygger en filmtjocklek som kan slitas igenom och måste underhållas. Vaxning är enklast men kräver omläggning årligen.

Renoveringsmetoder

Vid renovering av betongtrappor är diagnosen viktigast. Gå igenom varje steg: spruckna nosar (lagas med epoxireparationsbruk), avtrappade hörn (gjuts om med formbara skenor), djupt slitna trampytor (kan slipas plana om de är minst 25 mm tjocka).

Vanlig fälla: målarfirma erbjuder 'målning' utan att åtgärda underlagsskador. Då släpper färgen inom 1–2 år eftersom det rör sig i sprickorna. Kräv alltid sprickreparation och lagning först.

Slitageskador

De mest utsatta zonerna är trappnosen (front av varje steg), entrépartiet och vilplan vid hissdörrar. Här slits 5–8 mm betong bort på 20–30 år genom normalt slitage.

Åtgärd: lokal påläggning med epoxibruk + slipning, alternativt påsvetsade stålnosar (vanligt i industri- och butiksmiljö). I bostadstrapphus är epoxireparation oftast tillräckligt och billigare.

Målning av betongtrappor

Betongtrappor kan målas, men kräver specifik färg. Använd uteslutande golvfärg av 1- eller 2-komponentstyp avsedd för betong (t.ex. Caparol Disboxid 444 eller Sika SikaGard). Vanlig väggfärg släpper inom månader på betongtrampytor.

Förbered alltid genom slipning eller frässug, sedan grundning med betonggrundolja och sedan 2 toppstryk. Räkna med torktid 24 h mellan skikten.

Daglig skötsel

Daglig sopning eller torrmoppning. Våtmoppning 1–2 ggr/vecka med pH-neutralt medel. Stora trafikfläckar (gummi från skor) tas bort med specialrengöringsmedel — aldrig stålull.

Kostnad och livslängd

Renovering av betongtrappor i ett trapphus med 8 trappavsatser kostar normalt 40 000–80 000 kr beroende på skadeomfattning. Livslängd efter renovering är 15–25 år vid normal trafik och rätt skötsel.