Golv- och trappskydd vid trapphusrenovering

Korrekt täckning av sten, trä och kakel – så undviks repor, fläckar och dyra eftersläng

Hur skyddar man golv och trappor vid trapphusrenovering?

Andrés Måleri använder skräddarsydda golv- och trappskydd i varje trapphusrenovering i Stockholm, Uppsala och Mälardalen sedan 1994. Vi täcker sten- och trätrappor med korrugerad plast, filt och kantskydd innan slipning och målning startar. Skydden sitter kvar tills sista finstrykningen är torr, vilket eliminerar spackelstänk, färgspill och repor på befintliga ytor.

Sammanfattning

Varför skydda golv och trappor?

Det enskilt vanligaste klagomålet efter en trapphusrenovering handlar inte om färgen — det handlar om en repad marmortrappa, en målarflisa i klinkerfogen eller en blank fläck på linoljebehandlat trägolv. Golv och trappor är BRF:ens dyraste ytor per kvadratmeter, och en skada kan kosta mer än hela målningsarbetet att åtgärda.

Ett genomtänkt golvskydd skyddar inte bara material utan också entreprenörens varumärke och styrelsens trovärdighet. Det är dessutom ett krav från de flesta försäkringsbolag att skadekänsliga ytor täcks innan arbete påbörjas — annars riskerar både BRF och målarfirma att stå utan ersättning vid en eventuell skada.

I detta kapitel går vi igenom vad som skiljer bra skydd från dåligt, vilka material som passar olika underlag och varför valet aldrig är 'samma masonit till allt'.

Skyddsmaterial — vad används till vad?

Det finns fyra huvudtyper av skyddsmaterial som används i trapphus: kartongbaserat papp (Corex/Trimaco), masonithskivor (3–6 mm), självhäftande filmer (PE/PP) och flytande golvskydd för känsliga ytor. Valet beror på vilket underlag som skyddas, hur länge projektet pågår och vilken belastning som väntas.

Kartongbaserat skydd är billigt, lätt att hantera och fungerar väl för korta projekt på okänsliga golv. Masonit är tyngre men hanterar tunga laster (rullställningar, materialvagnar). Självhäftande filmer används mest på trappnosar och räcken, där måste skyddet följa formen exakt. Flytande golvskydd används för parkett, linoleum och kalksten där traditionellt skydd kan ge tryckmärken.

Sten- och marmortrappor

Marmor, kalksten och granit är poröst — ett oskyddat marmorgolv suger åt sig vatten och lösningsmedel på sekunder. Det räcker inte att täcka med plast, eftersom plast skapar kondens som missfärgar stenen från undersidan. Använd istället ett andningsbart underlag (filt eller specialpapp) som suger upp fukt, och täck över med masonit för slitskydd.

Var extra noga med trappnosar — där samlas mest slitage från målarens skor och materialtransport. Ett bra skydd böjs runt nosen och tejpas på undersidan, aldrig på själva stenytan. Använd uteslutande lågklibbande tejp (low-tack) av målartyp; vanlig silvertejp drar med sig poler och kan lämna limrester som är omöjliga att få bort.

Vid äldre kalkstenstrappor från sekelskiftet rekommenderar vi alltid besiktning före och efter projekt med fotodokumentation — det är den enda säkra metoden att avgöra ansvar om en skada upptäcks senare.

Trätrappor

Trätrappor — oavsett om de är obehandlade, lackade eller såpade — kräver särskild varsamhet. Skyddet får inte ligga direkt mot träet utan luftspalt, eftersom kondens från lim, färg och lösningsmedel kan tränga in i porerna och lämna mörka fläckar som inte går bort med slipning.

Använd ett tvåskiktssystem: först ett tunt skumlager (3 mm polyetenskum), sedan masonit eller papp. Skumlagret tar upp småpartiklar och förhindrar att damm pressas in i träets struktur av arbetsskor och stegar. På såpade golv ska tejp aldrig fästas direkt mot trä — använd alltid en barriär av maskeringspapper.

Tänk på att trapphusens trätrappor ofta har originalbehandling från byggåret. En upprepad såpning eller linoljebehandling efter renoveringen är att rekommendera för att återställa den naturliga patinan.

Klinker och kakel

Klinker och kakel är slitstarkt men fogarna är känsliga. Murbruk i fogar suger åt sig färg och lösningsmedel direkt och blir omöjliga att rengöra — den enda lösningen blir att fräsa ut och foga om, vilket är en stor kostnad.

Skydda alltid hela ytan, även där det 'bara ska målas tak'. Färgstänk reser långt och en enda droppe på en svart klinkerfog syns för evigt. Använd kartongpapp med självhäftande baksida som tätar mot fogarna, och kompletteras med dropplakan över hela arbetsytan.

Hissdörrar och postboxar

Hissdörrar, lägenhetsdörrar och postboxar skyddas med kartongpapp eller skummad film med självhäftande baksida. Dörrkarmar och trösklar är extra utsatta — där rör sig boende dagligen och slitaget är hårt.

Postboxar bör helt täckas under hela projektet och endast öppnas av postutdelaren. Notera dock att Postnord har särskilda regler om att brevinkast måste vara fri — kontakta lokal utdelning innan projektet startar och informera om planerade etapper.

Daglig kontroll under projektet

Skydd är inte 'lägg ut och glöm'. En projektledare ska gå igenom alla skyddade ytor minst en gång per dag och kontrollera att tejp sitter, att masonit inte glidit och att inga skador uppstått under arbetet. Notera avvikelser i en daglig logg — det är dokumentationen som räddar projektet om en boende klagar i efterhand.

Vad kostar bristfälligt skydd?

En genomsnittlig kalkstenstrappa kostar 8 000–15 000 kr/trappnos att slipa om och polera, och ett klinkergolv i ett medelstort trapphus kostar 25 000–60 000 kr att foga om. Jämfört med en korrekt skyddsinstallation på ca 6 000–12 000 kr per trapphus är besparingen uppenbar.

Kräv alltid att skyddsplan, foton före/efter och materialbeskrivning ingår i entreprenörens offert — det är en bra indikator på om firman har gjort detta tidigare eller om de lär sig på er bekostnad.

Vilken skyddsmetod passar vid målning av trapphuset?

Valet av metod styrs helt av underlagets egenskaper och projektets omfattning. För porösa material som kalksten och marmor är andningsförmågan avgörande för att undvika fuktfläckar, vilket innebär att vi väljer ett system med filt underst. Vid målning där tunga rullställningar ska användas räcker det inte med enbart papp; då krävs styva masonitskivor som fördelar trycket och skyddar mot mekaniska skador på stenen eller träet under.

Vi anpassar även metoden efter hur de boende rör sig. I en huvudtrappa med hög trafik använder vi ofta självhäftande, halksäkra skyddsmaterial på trappnosarna för att garantera säkerheten, medan vi i mindre använda utrymmen kan prioritera enklare men heltäckande ytskydd. Rätt metod innebär att skyddet sitter fast ordentligt utan att lämna limrester när det tas bort.

Hur vet man att golvskyddet behöver åtgärdas eller bytas?

Ett golvskydd är en färskvara under en intensiv renovering. Tecken på att skyddet inte längre fyller sin funktion är när tejpkanter börjar rulla sig, vilket skapar snubbelrisk, eller när pappen blivit så pass genomdränkt av färgstänk eller vatten att vätskan riskerar att tränga igenom. Om masonitskivor har glidit isär så att fogar eller stenytor blottas i körlinjer är det ett kritiskt tecken på att skyddet måste justeras omedelbart.

Vi letar också efter ansamlingar av slipdamm under skyddsmaterialet vid de dagliga kontrollerna. Om damm letar sig in kan det fungera som ett slippapper mellan skyddet och golvet när folk går på det. I sådana fall måste ytan rengöras och nytt skydd appliceras för att inte orsaka de repor vi försöker undvika.

När på året är det svårast att skydda golv och trappor?

Vinterhalvåret är den mest utmanande perioden för golvskydd i trapphus. Snö, slask och vägsalt som dras in av boende gör att skyddsmaterialet blir blött och slits ner betydligt snabbare än under sommaren. Saltet är dessutom särskilt aggressivt mot natursten om det tränger igenom skyddet. Vid renovering under dessa månader krävs tätare byten av skyddspapp och ofta en mer robust lösning med fuktspärrar som ändå tillåter stenen att andas.

Under sommaren är utmaningen snarare värmen, som kan göra att vissa typer av lim på skyddstejper fäster hårdare än avsett. Vi anpassar materialvalet efter säsong för att säkerställa att skyddet tål den aktuella belastningen från både väder och fötter.

Vad påverkar kostnaden för golvskydd och trappskydd?

Kostnaden för att skydda ytorna under en renovering styrs främst av trapphusets geometri och materialval. Många svängda trappsteg, komplicerade avsatser och detaljer som pelare eller ornamenterade räcken kräver mer tid för tillpassning och mer materialspill. Valet av skyddsmaterial spelar också roll; tunga masonitskivor och specialanpassade andningsbara skydd för natursten är mer tidskrävande att installera än enkel golvpapp.

Även projektets längd påverkar, då ett långvarigt projekt kan kräva att delar av skyddet byts ut under arbetets gång för att bibehålla säkerhet och skyddsgrad. Vi lämnar alltid ett fast pris på skyddsåtgärderna efter ett besök på plats där vi inspekterar golvets skick och mäter upp ytorna.

Vanliga frågor om golv- och trappskydd

Kan man utföra golvskyddet själv i föreningen?

Det rekommenderas inte eftersom vi som entreprenörer bär ansvaret för ytorna under arbetet. Om föreningen lägger skyddet själv kan ansvarsfrågan bli oklar vid en skada, och felaktigt materialval kan i värsta fall skada golvet mer än själva renoveringen.

Hur lång tid tar det att installera trappskyddet?

Tidsåtgången beror på antalet våningsplan och trappans utformning, men generellt tar det en till två arbetsdagar för ett normalstort trapphus. Det är ett precisionsarbete som måste göras noggrant innan själva målningsarbetet kan påbörjas.

Vilken glansgrad bör vi välja för att underlätta rengöring av trappan?

Även om artikeln fokuserar på skydd, påverkar ytbehandlingen hur känslig trappan är för framtida slitage; en högre glansgrad på målade trädetaljer är ofta lättare att torka av men kräver mer noggrant skydd under härdningstiden. Vi rådgör alltid om detta vid besöket.

Vilken skillnad är det på täckpapp och mjölkpapp?

Mjölkpapp är laminerad och står emot väta bättre, vilket är nödvändigt vid trapphusmålning där vattenbaserade färger används. Vanlig täckpapp är tunnare och används främst som ett tillfälligt dammskydd på ytor som inte utsätts för spill eller tung trafik.

Hur vet man om stenen i trappan är marmor eller kalksten?

Detta är avgörande för valet av skydd då båda är syrakänsliga men har olika porositet. Vi gör en bedömning på plats för att säkerställa att vi inte använder tejp eller täckmaterial som kan orsaka permanenta fläckar eller etsningar i stenen.

Hur fungerar garantin om golvet ändå skadas?

Genom att dokumentera golvets skick med foto innan skyddet läggs och efter att det avlägsnats finns en tydlig beviskedja. Om en skada uppstår på grund av bristfälligt skydd täcks detta av vår ansvarsförsäkring, förutsatt att vi utfört skyddsarbetet enligt överenskommelse.

När på året är det bäst att renovera för att skona golven?

Den bästa tidpunkten är under torra perioder, som sen vår eller tidig höst. Då är risken för att fukt och grus dras in i trapphuset som minst, vilket minskar slitaget på skyddsmaterialet och risken för skador på underliggande ytor.

Vad är fördelen med flytande golvskydd jämfört med masonit?

Flytande skydd appliceras som en vätska som torkar till en film och är suveränt för ojämna ytor eller där man vill undvika tejp helt. Masonit är däremot överlägset när det gäller att skydda mot tunga slag och tryck från byggställningar.

Behöver du råd om just din fastighet?

Kontakta oss

Begär offert

Om författaren

André Andersson, reviewer

André har lett måleriprojekt i Stockholm, Uppsala och Mälardalen sedan 1994 – med 2 929 genomförda projekt varav 2 237 BRF-uppdrag.

Faktagranskad 2026-07-20

Varför skydda golv och trappor?

Det enskilt vanligaste klagomålet efter en trapphusrenovering handlar inte om färgen — det handlar om en repad marmortrappa, en målarflisa i klinkerfogen eller en blank fläck på linoljebehandlat trägolv. Golv och trappor är BRF:ens dyraste ytor per kvadratmeter, och en skada kan kosta mer än hela målningsarbetet att åtgärda.

Ett genomtänkt golvskydd skyddar inte bara material utan också entreprenörens varumärke och styrelsens trovärdighet. Det är dessutom ett krav från de flesta försäkringsbolag att skadekänsliga ytor täcks innan arbete påbörjas — annars riskerar både BRF och målarfirma att stå utan ersättning vid en eventuell skada.

I detta kapitel går vi igenom vad som skiljer bra skydd från dåligt, vilka material som passar olika underlag och varför valet aldrig är 'samma masonit till allt'.

Skyddsmaterial — vad används till vad?

Det finns fyra huvudtyper av skyddsmaterial som används i trapphus: kartongbaserat papp (Corex/Trimaco), masonithskivor (3–6 mm), självhäftande filmer (PE/PP) och flytande golvskydd för känsliga ytor. Valet beror på vilket underlag som skyddas, hur länge projektet pågår och vilken belastning som väntas.

Kartongbaserat skydd är billigt, lätt att hantera och fungerar väl för korta projekt på okänsliga golv. Masonit är tyngre men hanterar tunga laster (rullställningar, materialvagnar). Självhäftande filmer används mest på trappnosar och räcken, där måste skyddet följa formen exakt. Flytande golvskydd används för parkett, linoleum och kalksten där traditionellt skydd kan ge tryckmärken.

Sten- och marmortrappor

Marmor, kalksten och granit är poröst — ett oskyddat marmorgolv suger åt sig vatten och lösningsmedel på sekunder. Det räcker inte att täcka med plast, eftersom plast skapar kondens som missfärgar stenen från undersidan. Använd istället ett andningsbart underlag (filt eller specialpapp) som suger upp fukt, och täck över med masonit för slitskydd.

Var extra noga med trappnosar — där samlas mest slitage från målarens skor och materialtransport. Ett bra skydd böjs runt nosen och tejpas på undersidan, aldrig på själva stenytan. Använd uteslutande lågklibbande tejp (low-tack) av målartyp; vanlig silvertejp drar med sig poler och kan lämna limrester som är omöjliga att få bort.

Vid äldre kalkstenstrappor från sekelskiftet rekommenderar vi alltid besiktning före och efter projekt med fotodokumentation — det är den enda säkra metoden att avgöra ansvar om en skada upptäcks senare.

Trätrappor

Trätrappor — oavsett om de är obehandlade, lackade eller såpade — kräver särskild varsamhet. Skyddet får inte ligga direkt mot träet utan luftspalt, eftersom kondens från lim, färg och lösningsmedel kan tränga in i porerna och lämna mörka fläckar som inte går bort med slipning.

Använd ett tvåskiktssystem: först ett tunt skumlager (3 mm polyetenskum), sedan masonit eller papp. Skumlagret tar upp småpartiklar och förhindrar att damm pressas in i träets struktur av arbetsskor och stegar. På såpade golv ska tejp aldrig fästas direkt mot trä — använd alltid en barriär av maskeringspapper.

Tänk på att trapphusens trätrappor ofta har originalbehandling från byggåret. En upprepad såpning eller linoljebehandling efter renoveringen är att rekommendera för att återställa den naturliga patinan.

Klinker och kakel

Klinker och kakel är slitstarkt men fogarna är känsliga. Murbruk i fogar suger åt sig färg och lösningsmedel direkt och blir omöjliga att rengöra — den enda lösningen blir att fräsa ut och foga om, vilket är en stor kostnad.

Skydda alltid hela ytan, även där det 'bara ska målas tak'. Färgstänk reser långt och en enda droppe på en svart klinkerfog syns för evigt. Använd kartongpapp med självhäftande baksida som tätar mot fogarna, och kompletteras med dropplakan över hela arbetsytan.

Hissdörrar och postboxar

Hissdörrar, lägenhetsdörrar och postboxar skyddas med kartongpapp eller skummad film med självhäftande baksida. Dörrkarmar och trösklar är extra utsatta — där rör sig boende dagligen och slitaget är hårt.

Postboxar bör helt täckas under hela projektet och endast öppnas av postutdelaren. Notera dock att Postnord har särskilda regler om att brevinkast måste vara fri — kontakta lokal utdelning innan projektet startar och informera om planerade etapper.

Daglig kontroll under projektet

Skydd är inte 'lägg ut och glöm'. En projektledare ska gå igenom alla skyddade ytor minst en gång per dag och kontrollera att tejp sitter, att masonit inte glidit och att inga skador uppstått under arbetet. Notera avvikelser i en daglig logg — det är dokumentationen som räddar projektet om en boende klagar i efterhand.

Vad kostar bristfälligt skydd?

En genomsnittlig kalkstenstrappa kostar 8 000–15 000 kr/trappnos att slipa om och polera, och ett klinkergolv i ett medelstort trapphus kostar 25 000–60 000 kr att foga om. Jämfört med en korrekt skyddsinstallation på ca 6 000–12 000 kr per trapphus är besparingen uppenbar.

Kräv alltid att skyddsplan, foton före/efter och materialbeskrivning ingår i entreprenörens offert — det är en bra indikator på om firman har gjort detta tidigare eller om de lär sig på er bekostnad.

Andres Måleri