Måla putsfasad – mineral, silikat och varför plastfärg är en fälla
Putsfasader är inte svårare att måla än träfasader – men de är obarmhärtiga mot fel färgval. Tar du fel produkt får du inte färgskador. Du får putsskador. Den här guiden förklarar varför, vilken färg som faktiskt hör hemma på en svensk villaputs, och varför vi i princip aldrig rekommenderar en vanlig fasadfärg från bygghandeln på den här typen av fasad.
Vad är puts – och varför är det så känsligt?
Puts är ett tunt skikt av cement, kalk eller en blandning, draget över en murad eller gjuten vägg. Det är ett material som måste få andas – fukt ska kunna passera ut igen efter ett slagregn. Hela poängen med en putsfasad är att den är diffusionsöppen, alltså släpper igenom vattenånga.
Det är där allt börjar gå snett. När någon målar putsen med en tät plastfärg stänger man fukten innanför. Vatten som tar sig in via en spricka eller en kantbleckskada kommer inte ut igen. Det fryser till is på vintern, putsen spricker, och plötsligt sitter det stora flagor med både färg och puts som lossnar tillsammans.
Den vanligaste skadan vi ser på putsfasader är inte gammal puts. Det är ung puts som målats med fel färg.
De vanligaste putstyperna på svenska villor
Innan du väljer färg måste du veta vilken typ av puts du har. Det är inte alltid uppenbart, men det går att lista ut – och vid tveksamhet är det ett av få fall där jag verkligen tycker att man ska kalla in någon som tittar på den fysiskt.
Kalkputs är det äldsta och finns främst på hus från före 1940. Mjuk, gulvit, lite porös. Tål bara kalkfärg eller riktigt diffusionsöppen silikatfärg.
Kalkcementputs (KC-puts) är vanligast på hus från 50- och 60-talen. Hårdare än kalkputs, tål silikat och mineralfärg utmärkt. Det är den putstypen vi möter oftast på villor i Stockholm och Uppsala.
Cementputs finns på 70- och 80-talshus och är hård och tät. Tål mineralfärg, vissa silikatfärger och i undantagsfall en silikonhartsfärg. Här gör folk ofta misstaget att tro att det är ett "modernt" material som tål allt – och målar med plastfärg.
Tunnputs på isolering (putsade enstegstätade fasader) är en helt egen historia. Det är fasaderna från 90- och 00-talet som blev en byggskandal eftersom de inte tål fukt bakom putsen. Om du bor i ett sådant hus är fasadmålning det minsta av dina problem – det är en konstruktionsfråga, inte en målarfråga. Vi gör inte den typen av jobb utan att en byggteknisk besiktning är gjord först.
Hör du inte hemma i någon av kategorierna, eller är osäker, så är ett platsbesök gratis och tar tjugo minuter. Det är en av de billigaste försäkringar du kan ta innan du beställer ett ommålningsjobb.
Varför plastfärg är en fälla
Det här är artikelns viktigaste avsnitt, så jag säger det rakt: lägg aldrig en akrylatfärg eller en latexfärg på en putsfasad. Det är de färgerna som säljs som "fasadfärg" på Bauhaus och Hornbach, ofta för en bråkdel av priset jämfört med en silikatfärg. Det är också de färgerna som orsakar mest skador på svenska putsfasader.
Mekanismen är enkel. Akrylatfärgen bildar en plastfilm på ytan. Den filmen är tät – det är hela poängen med den på en träfasad där träet inte mår bra av fukt. Men på en puts som ska andas blir filmen ett membran som stänger inne fukten. När vattnet inte kan ta sig ut bygger det tryck mellan färg och puts. Sedan kommer första riktigt kalla natten, vattnet expanderar när det fryser, och hela ytlagret skjuts loss.
Vi var ute hos en kund i Sollentuna för ett par år sedan där hela södergaveln såg ut som ett gigantiskt pussel där bitarna börjat falla ut. Förra ägaren hade målat med en akrylatfärg från ett bygglager. Vi fick knacka ned all lös puts, putslaga, grunda om med silikat och måla i två omgångar. Jobbet kostade ungefär tre gånger så mycket som om hen hade valt rätt färg från början.
Silikatfärg, mineralfärg och kalkfärg – vad är skillnaden?
Det här är de tre färgfamiljerna som faktiskt hör hemma på puts. De är besläktade men inte identiska.
Silikatfärg är vår vanligaste rekommendation på en KC- eller cementputs. Den binder kemiskt till underlaget genom en process som kallas förkiselning – färgen blir en del av putsen istället för ett skikt ovanpå. Det betyder att den inte kan flagna i traditionell mening. Extremt diffusionsöppen, alkaliebeständig, håller färgton i decennier. Märken vi gärna jobbar med är Keim, Caparol Sylitol och Beckers Designer Mineral.
Mineralfärg är en bredare kategori som ofta används synonymt med silikat, men kan också vara silikonhartsbaserad. Silikonhartsfärger är ett bra mellanting – diffusionsöppna nästan som silikat men med bättre vattenavvisning. På en utsatt cementputs där slagregnet står på är silikonharts ofta vårt val.
Kalkfärg är den traditionella färgen på äldre kalkputs. Vacker, levande, lite mjölkigt vit. Håller inte lika länge som silikat – kalkmålade fasader behöver ofta bättras vart femte år. Men på ett äldre hus där putsen är ren kalk är det enda riktigt korrekta valet. Vi använder det främst på kulturmärkta byggnader.
Tumregeln: silikat på 50–70-talsvillor, silikonharts om det är riktigt utsatt läge, kalk på äldre hus med kalkputs. Plastfärg – aldrig.
Diagnos innan färgvalet – vad sitter där nu?
Du måste veta vad som är målat på fasaden idag innan du väljer ny färg. En silikatfärg fäster inte på en gammal plastfärg – då blir kemibindningen omöjlig. Då är du tvungen att antingen tvätta bort allt det gamla (väldigt jobbigt), använda en så kallad utjämningsgrund som silikonharts klarar av, eller måla över med samma typ av plastfärg igen och bita i det sura äpplet.
Det enklaste sättet att testa hemma: gnugga med en våt trasa på en oansenlig yta. Färgar det av sig eller sväller upp en aning är det troligen en organisk färg, alltså plastbaserad. Sitter den helt opåverkad och känns hård som sten är det troligen silikat eller mineral.
Du kan också ta loss en liten flaga och dropparbeta vatten på den. Silikat suger åt sig vatten ganska snabbt. Akrylat pärlar av vattnet.
Är du osäker, eller om huset bytt ägare flera gånger och ingen vet vad som målats med, ska du inte chansa. Det är ett tjugo-minuters platsbesök för en målare som vet vad hen letar efter.
Lagning av putsen är halva jobbet
Sprickor och bomställen i putsen måste åtgärdas innan målning. Det är inget alternativ. Målar du över en bomställe – alltså ett område där putsen släppt från underlaget men inte ramlat av än – så har du bara förseglat skadan. Den kommer ut igen på något år, och då har du både färg- och putsarbete att göra om.
Vi knackar igenom hela fasaden med en lätt hammare. Det låter dovt och "tomt" på de ställen där putsen släppt. Det är ett enkelt hantverk men det tar tid – på en normal villa kan vi lägga en hel dag bara på att kartlägga.
Lagningen görs med en putsbruk som är kompatibel med befintlig puts. Du kan inte laga en kalkputs med en stark cementbruk – då blir lagningen så hård att putsen runt omkring spricker istället. Det är samma princip som med färg: matcha materialet.
Lagningar behöver torka. På sommaren brukar vi räkna med några veckor innan vi målar över. På hösten ännu längre. Den som lovar dig att putslaga och måla samma vecka skär hörn.
Förbehandling: tvätt, sprickor och bomljud
Innan målning ska putsen vara ren, torr och fri från lös färg. Tvätten görs med ett milt alkaliskt fasadrengöringsmedel – aldrig högtryck. Högt vattentryck driver in vatten i mikrosprickor och kan skada svaga partier av putsen. Vi använder softwash, alltså lågtryck med kemi som dödar alger och sporer, och låter det verka innan vi sköljer av.
Hårfina sprickor under en millimeter behöver oftast inte spacklas separat – de täcks av silikatfärgens första strykning. Större sprickor brer vi i med en flexibel putsspackel innan målning.
När fasaden är ren, torr och lagad ska den ofta grundas. På en absorberande puts som suger åt sig färg används en silikatprimer som jämnar ut suget och förbereder ytan för förkiselning. På en tät, gammal puts kan grundningen hoppas över om tillverkaren godkänner det – men det är ovanligt att vi gör det.
Själva målningen – pensel, roller eller spruta?
Silikatfärg är trögare än vanlig fasadfärg och vill ha en lite annan teknik. Den ska jobbas in i ytan, inte bara breddas över. Vi använder oftast en kombination: spruta för stora ytor, pensel för djupare bearbetning i ytstrukturen och för knutar, kanter och fönsterbleck.
Två strykningar är standard. På starka kulörer eller på mycket sugande puts blir det tre. Mellan strykningarna ska färgen torka ordentligt – silikat förkislar i sin egen takt och tappar bindningskapaciteten om man skyndar.
Det jag vill varna för är att tro att silikat "räcker länge" bara för att den är tunn. Färgskiktet blir tunt men kemibindningen är vad som ger livslängden. Slarvar du med strykningen får du varken den hållbarhet eller den jämna kulör du betalat för.
Väder och säsong
Silikatfärg och mineralfärg är väderkänsligare än akrylat under själva målningstillfället. Den vill ha temperaturer mellan ungefär åtta och tjugofem grader, en ren och torr puts, och får inte målas i direkt solljus eller i kommande regn. Tillverkarna anger ofta ett fönster på minst två dygn utan regn efter strykning.
Säsongen för putsmålning i Stockholmsregionen är därför ganska smal: maj till september för säkrast resultat, med viss flexibilitet i april och oktober om vädret är vänligt. Vi bokar putsjobb tidigt på säsongen och kör dem i ett svep – det är inte ett jobb du vill avbryta mitt i för en regnvecka.
De fem vanligaste misstagen på putsfasader
Eftersom de här misstagen kostar så mycket att rätta till tar jag dem en och en, inte som en lista.
Ett: målning med akrylatbaserad fasadfärg. Som beskrivet ovan – det är det enskilt dyraste misstaget du kan göra på en putsfasad.
Två: högtryckstvätt. Det är klassikern vi ser om och om igen – någon hyr en högtryckstvätt på OKQ8 och tror att "mer tryck = renare". På puts driver det in vatten i mikrosprickor och knackar loss bitar av ytlagret. Resultat: två veckors arbete med tvätten har skapat en månads arbete med lagning.
Tre: målning över obotade bomställen. Eftersom problemet inte syns på ytan tror folk att det räcker att måla över. Men putsen som släppt från underlaget rör sig olika från det fasta området runt omkring – och nya färgen spricker längs den gränsen inom ett till två år.
Fyra: fel putslagningsbruk. För hård bruk på mjuk gammal puts orsakar sprickbildning runt lagningen. Tvärtom om mjuk bruk används på en hård cementputs – då blir lagningen kortlivad.
Fem: kulörval. Mörka kulörer på utsatta södergavlar är riskabelt. Putsen rör sig kraftigt med temperaturen, mörk färg värms upp mer, och rörelserna blir större. Det är därför de allra flesta klassiska putshus är ljust gula, beige eller benvita – det är inte bara estetik, det är teknik.
Vad kostar det egentligen?
Spannet är stort eftersom putsens kondition styr halva jobbet. Ett platsbesök är därför värt mer än en webbformulär-offert. Men för att ge dig en känsla av storleksordningen:
En enkel ommålning av en envånings putsvilla med fasad i bra skick, ungefär 120 kvadratmeter målyta, hamnar typiskt runt 75 000 till 110 000 kronor inklusive material och efter ROT-avdrag. Då pratar vi tvätt, mindre lagningar och två strykningar silikat.
Behövs mer omfattande putslagning – kanske 10–20 procent av ytan – kryper det upp mot 130 000 till 180 000 kronor på samma hus. Krävs ställning för en tvåvåningsvilla tillkommer 25 000 till 60 000 kronor beroende på höjd och tillgänglighet.
Och i de tyngsta fallen – där en plastfärg satt på i tjugo år och hela ytlagret av puts måste knackas ned och göras om innan målning – kan det landa över 220 000 kronor. Det är den typen av räkning man slipper genom att inte göra det första misstaget från färgvalsavsnittet.
Själv eller proffs?
Här är jag mer återhållsam än på en träfasad. En putsfasad har en kortare felmarginal. Du har inte samma utrymme att lära dig av misstag eftersom de tar sig uttryck nere i materialet, inte bara i färgen.
Det jag säger till villaägare som vill göra själv är: börja med en bättring på en mindre yta, gärna på baksidan, med samma silikatfärg som proffsen skulle använt. Lär dig hur den känns, hur den jobbas in, hur lång torktid den vill ha. Är du nöjd kan du ta nästa sida. Är du osäker har du inte målat något kritiskt än.
Det jag avråder från att göra själv är ommålning av en tvåvåningsvilla, putslagning av större ytor och allt jobb med ställning. Det är jobb där en bra målare jobbar in pengarna han kostar inom första dagen.
Checklista innan du tar in offerter
När du jämför offerter på putsfasader är det specifika saker som ska finnas med. Saknas de är offerten antingen otydlig eller billigt räknad.
- Vilken färgtyp ska användas – silikat, silikonharts eller mineralfärg? Är produktnamn och tillverkare specificerade?
- Ingår bomljudning av hela fasaden i grundpriset, eller är putslagningen ett tillval?
- Hur prissätts eventuell extra putslagning – per kvadratmeter eller löpande tid?
- Hur tvättas fasaden – softwash eller högtryck? Det rätta svaret är softwash på puts.
- Hur många strykningar ingår, och vad är torktiden mellan dem?
- Vilken garanti gäller, och vad räknas som garantiärende?
- Ingår ställning eller skylift, och är det inbakat i priset?
När bör du ringa oss?
Ring innan du köper färg. På puts är felvalet så dyrt att retta att ett kostnadsfritt platsbesök är värt det varje gång.
Ring också om du ser hårfina sprickor som börjar bli längre, om kulören flammat ojämnt på solsidan, eller om du har en bomställe som börjat ge sig till känna. Det är de tre tidiga signalerna att fasaden vill ha lite uppmärksamhet inom de närmaste säsongerna.
Bor du i ett 60- eller 70-talshus där du inte vet vad som målats med tidigare, ring för en bedömning. Hälften av de jobben kan lösas med en silikonhartsfärg ovanpå utan att riva ned något – men vi måste se det först.