Så ofta bör du måla om fasaden – intervall per material
Det finns inte ett svar på hur ofta man bör måla om fasaden – det beror på materialet, läget och vilken färg som sitter på huset idag. Här är vad vi faktiskt ser ute hos kunder, från villor i Bromma till BRF i Hägersten.
Varför det inte finns ett fast tal
När folk ringer oss och frågar "hur ofta ska man måla om fasaden?" så är det första jag säger: det beror på. Inte för att jag vill smita undan svaret, utan för att en panelvägg som vetter mot söder, oskyddad mot regn och med en gammal alkydfärg under, beter sig totalt annorlunda än en putsfasad i norrläge med silikatfärg på.
Bor du i närheten? Vi gör regelbundet fasadrenovering i Danderyd och kan bedöma ditt hus på plats.
Bor du i närheten? Vi gör regelbundet fasadmålning i Solna och kan bedöma ditt hus på plats.
Jag har personligen besiktigat över 3 000 villa- och BRF-fasader sedan jag startade Andrés Måleri 1994. Det jag har lärt mig är att intervallet inte handlar om kalender, det handlar om vad du ser när du står tre meter från huset i sneljus. Om färgen krittar, flagar, spricker längs ådringen eller har börjat släppa runt knutarna – då är det dags. Inte för att en tabell säger det, utan för att fukten redan är på väg in.
Sagt det – så finns det ändå spann som vi använder när vi pratar med kunder för att de ska kunna planera ekonomin. Jag går igenom dem material för material här nedan.
Trä med akrylat – ungefär var tionde år
En vanlig villa i Stockholm med stående träpanel och akrylatfärg ligger oftast mellan åtta och tolv år innan det är dags att måla om hela ytan. Är fasaden i skyddat läge, under en bred takfot och utan eftermiddagssol, kan man komma upp i femton år – jag har sett tjugo också, men då har det handlat om välskötta hus där ägaren bättringsmålat löpande.
Det jag däremot ser mycket av är hus som är runt sju–åtta år gamla där sydsidan redan börjar krita. Det är klassikern: en sida av huset är slut, de andra tre har år kvar. Då behöver vi inte måla om allt, men sydsidan måste tas innan vattnet börjar arbeta sig in i panelen.
Förra hösten var vi ute hos en villa i Sollentuna där ägaren ringt och sagt "fasaden är 11 år, är det dags?". När vi kom dit visade det sig att norrsidan och östsidan var i prima skick – inga sprickor, ingen flagning, bara en lite mattare yta. Sydsidan däremot hade börjat krita på allvar. Vi målade två väggar, lät honom slippa fyra. Sex–sju år sparade på det.
Trä med linolja – längre intervall, men ärlig bättring
Linolja är ett annat djur. Den åldras inte genom att flaga – den åldras genom att tunnas ut. Det betyder att en linoljemålad fasad ofta kan bättras med ett tunt skikt rå linolja eller en linoljefärgsstrykning vart femte–sjunde år, utan att man behöver göra om hela jobbet.
En riktigt välskött linoljefasad i bra läge kan ligga femton till tjugo år mellan helmålningar. Men – och det här är viktigt – det förutsätter att någon faktiskt bättrar löpande. Hoppar man över bättringen kommer ytan att stå naken och då börjar virket grånna. Då tar det längre tid att få upp en ordentlig oljemätt yta igen.
Jag brukar säga till linoljekunder: räkna med att smörja huset oftare än grannen smörjer sin akrylatfasad, men du slipper de tunga ommålningarna lika ofta.
Slamfärg och Falu rödfärg – var sjätte till tionde år
Slamfärg är den enklaste att underhålla – och samtidigt den som kräver oftast rengöring. En klassisk Falu rödfärg-fasad mår bäst av att målas om vart sjätte till tionde år. Det låter ofta. Men det stora med slamfärg är att den inte flagar, den vittrar bort. Du kan i princip måla över den utan att skrapa, så länge du inte har akrylat eller någon plastig färg under.
I praktiken gör vi det här mer som ett underhållsmål än som ett tungt jobb. Tvätt, lätt borstning, och så ett nytt skikt slamfärg. Det är en av få fasadtyper där en händig villaägare faktiskt kan göra ett bra jobb själv.
Var försiktig om någon målat akrylat över slamfärgen tidigare – då sitter du fast med akrylatintervall (8–12 år) och kan inte gå tillbaka till slamfärg utan att ta bort allt.
Puts – ofta längre än folk tror
En putsfasad med mineralfärg eller silikatfärg som är rätt utförd håller ofta i femton till tjugofem år. Det är en av anledningarna till att jag är så envis med att aldrig låta någon måla plastfärg på en mineralputs – då går ytan från att vara öppen och självreglerande till att fånga fukt bakom sig, och du har förkortat intervallet med kanske två tredjedelar.
En BRF i Hägersten som vi var ute hos i somras hade en putsfasad från 80-talet. Tidigare förvaltare hade målat den med akrylat någon gång på 90-talet. Nu satt vi där och tittade på blåsor stora som tallrikar där fukten hade dragit in bakom färgen. Vi pratar om en ommålning som hade kunnat vänta i femton år till om någon valt rätt färg från början.
Med ren silikat eller mineral på rätt underlag är min tumregel: räkna med att granska fasaden noga vart åttonde år, men du behöver sällan måla om före femton.
Tegel och sten – sällan, om alls
Tegelfasader och naturstensfasader ska normalt inte målas alls. Är ditt tegel målat sedan tidigare så har du redan låst dig till ett ommålningsintervall – och det är ofta kortare än folk tror, kanske tio till femton år, för färgen på tegel sliter på sig solen och regnet utan att tegelytan kan andas igenom som ett trä eller en puts.
Det jag säger till tegelägare: är fasaden omålad – håll den så. Är den redan målad – budgetera för ommålning ungefär som en putsfasad, men räkna med att du aldrig kommer kunna avmåla utan att det blir ett enormt jobb.
Plåt – långa intervall, men inte oändliga
Lackerad plåt på fasader (vanligast på 60–70-talsvillor och vissa nyare arkitektritade hus) håller länge. Femton till tjugofem år är fullt rimligt om grundbehandlingen var rätt gjord. Det som avgör är inte färgen i sig, utan om rost har börjat på skarvar, infästningar och kanter.
Min tumregel på plåt: titta inte på själva ytan – titta på skruvar, hörn och nederkanten närmast marken. Är det rostfläckar där så har klockan börjat ticka, även om resten ser bra ut.
Eternit och asbestcement – en helt egen historia
Har du en eternitfasad från 50–70-talet är ommålning ett helt eget kapitel. Den får inte slipas, högtryckstvättas eller skrapas. Det innebär att ommålning egentligen handlar om att lägga ett nytt skikt över en intakt yta, och då pratar vi om intervall på tjugo år eller mer.
Vi har en separat guide om målning av eternitfasad där jag går igenom vad som faktiskt är tillåtet. Kort version: ring oss innan du gör något.
Det här är vad som flyttar intervallet upp eller ner
Två hus med samma färgsystem kan ha helt olika intervall. Det som flyttar tabellen är:
- Väderstreck. Sydsidan och västsidan får mest sol och slagregn – de slits snabbast. Norrsidan har ofta mer påväxt men håller färgen längre.
- Takfot och utstickande detaljer. En bred takfot skyddar fasaden från regn. En villa med smal eller obefintlig takfot åldras märkbart snabbare.
- Närhet till träd och vegetation. Skuggade fuktiga lägen ger alg, mögel och en yta som kräver oftare tvätt även om färgen i sig håller.
- Närhet till saltvatten. Skärgården är hårdare på allt – färg, infästningar, knutar. Räkna med kortare intervall.
- Hur jobbet gjordes förra gången. En slarvig förbehandling syns efter fyra–fem år. En noggrann förbehandling syns efter femton.
Den sista punkten är den jag bråkar mest om. Vi har en hel guide om varför förbehandlingen är 70 procent av jobbet, och det är inte en överdrift.
Tecken på att det faktiskt är dags
Glöm tabellen ett ögonblick. Det här är vad du ska titta efter på din egen fasad en solig dag i april eller september, när ljuset är sneglande:
- Färgen krittar – du drar fingret över ytan och får en torr, kalkig film på dig.
- Du ser fina sprickor längs ådringen i panelen, särskilt på sydsidan.
- Färgen har börjat flaga eller bubbla – då är fukten redan inne.
- Knutarna är gråa eller naken – knutarna är alltid första varningen.
- Foder runt fönster och dörrar har svartnat eller spruckit.
- Du ser genomslag av kvistar som tidigare varit dolda.
En enskild av de här punkterna betyder inte att hela huset måste målas om. Två eller tre tillsammans betyder att du bör boka en besiktning, för att få veta om det räcker med bättring eller om det är dags på riktigt.
Bättring istället för helmålning – när det räcker
Det vi gör ofta hos kunder som har koll på sitt hus är så kallad bättring – vi tar de sidor eller partier som faktiskt är slut, skrapar, slipar, grundar och målar. Resten lämnar vi i fred.
Bättring fungerar bäst om man fångar fasaden i rätt tid – innan färgen flagat och fukten kommit in. Är man tidig kan en bättringsomgång ge ytterligare fem–sju år på de friska sidorna innan helmålning behövs. Är man sen så är bättring bara ett sätt att skjuta upp det oundvikliga med ett par år.
Det är därför vi alltid förordar att besiktiga fasaden vid ungefär två tredjedelar av det förväntade intervallet. För en akrylatfasad innebär det en titt vid sex–sju års ålder, även om den ser fin ut på avstånd.
André's tumregler i korthet
Om du vill ha det enkelt – det här är de spann jag använder när jag pratar med kunder, med reservation för att läge och utförande kan flytta dem ordentligt:
- Akrylat på trä: 8–12 år, ibland 15 i skyddat läge.
- Linolja på trä: 15–20 år mellan helmålningar, med bättring vart 5:e–7:e år.
- Slamfärg / Falu rödfärg: 6–10 år, men enkelt att göra om.
- Silikat / mineral på puts: 15–25 år vid rätt utförande.
- Akrylat på puts (om någon målat fel): 6–10 år, ofta med problem.
- Plåt: 15–25 år, beroende på rostbenägenhet.
- Tegel målat: 10–15 år.
- Eternit: 20 år eller mer, varsamt utfört.
När du bör ringa oss
Hör av dig när du börjar se kritning eller fina sprickor – inte när färgen redan flagar. Skillnaden i kostnad är stor: en fasad som fångas i tid kräver tvätt, lätt skrapning och två strykningar. En fasad som fångas för sent kräver bortskrap av all lös färg, slipning, ofta byte av rötskadad panel, grundolja och två toppstrykningar. Det kan skilja en faktor två på totalpriset.
Vi kommer ut, tittar i sneglande ljus, kollar fukt i panelen, gör vidhäftningstest och ger dig en ärlig bedömning: räcker det med bättring nu, ska vi vänta två år till, eller är det dags. Det är gratis, och vi säljer aldrig på dig en helmålning om bättring räcker.
Slitageklassen i ett trapphus styr både färgval och antal strykningar på de nedersta två metrarna – vi hanterar dem löpande vid vår trapphusmålning i Österåker.
Trapphus i miljonprogrammet har ofta gammal latexfärg på betongväggar, vilket kräver noggrann avfettning före målning – det arbetet beskrivs närmare under Trapphusmålning.
Kittfalsar på kopplade tvåglasfönster från före 1970 går att renovera om virket är friskt — byte behövs sällan – vi hanterar dem löpande vid fönsterrenovering i Knivsta.