"Det drar från fönstret" är en mening jag hör flera gånger i veckan, särskilt från november till mars. I nästan alla fall är diagnosen rätt — det drar — men felkällan är inte den folk tror. Här går vi igenom var dragluften faktiskt kommer från och vad som hjälper.
Det här är samma bedömning vi gör vid fönsterrenovering i Vallentuna innan vi lämnar pris.
Vad en köldbrygga faktiskt är
En köldbrygga är en plats i konstruktionen där värme kan ta sig ut snabbare än omgivningen tillåter. I ett fönster finns flera sådana platser: själva glaset (som leder värme sämre än vägg men ändå mycket), kanten där glas möter båge, fogen mellan båge och karm, och fogen mellan karm och vägg.
Folk pratar ofta om köldbryggor som om de bara är "kallt glas". Men för upplevelsen av drag är det inte glaset som är värst — det är luftläckage i kanterna. Kall luft som faktiskt rör sig in i rummet känns mycket mer än ett kallt glas på avstånd. Det är därför man kan sitta framför en treglasruta och frysa om foten medan glaset är "varmt" på pappret — det drar nedanför i karmen.
Där det faktiskt drar — i fallande ordning
När vi besiktigar ett gammalt fönsterparti med dragproblem börjar vi alltid med en rökpenna eller bara en upptänd tändsticka som vi för längs kanterna. Då ser man direkt var luften går.
I de allra flesta fall är ordningen den här: först läcker det mellan bågen och karmen, alltså där tätningslisten ska sitta. Sedan läcker det mellan karmen och väggen, alltså bakom drevningen som ofta är torr och nedsmulad efter trettio år. Sedan kan det läcka vid kittet om det har släppt, men det är mer ovanligt. Och sist — och oftast minst — strålar det kyla från själva glaset.
Det betyder att om du täter rätt, kan ett välrenoverat tvåglasfönster med tilläggsruta kännas behagligare än ett nytt treglas som monterats slarvigt. Vi har sett det många gånger.
Tätningslister — det enklaste och mest underskattade
Tätningslisten är gummikragen som sitter i spåret mellan båge och karm och som ska klämma ihop när du stänger fönstret. Den är slut efter ungefär femton år, ibland tjugo om huset står skyddat. Den blir hård, slits ner, eller faller ut på sina ställen.
När den är slut har du springa hela vägen runt fönstret, och då drar det. Att byta tätningslist på ett rumsfönster tar oss kanske tre kvart med båda bågarna och kostar en bråkdel av en hel renovering. Det är åtgärden som ger absolut mest komfort per krona.
Det viktiga är att välja rätt list. P-list, D-list, EPDM-gummi, silikon — det finns en uppsjö, och fel list till fel spår fungerar dåligt. Vi använder oftast EPDM eftersom det åldras bra utomhus och tål både kyla och UV. Slarviga bytsen där någon trycker in en hård silikonlist i ett spår som är gjort för mjuk P-list — det ser vi titt som tätt och då drar det fortfarande efter "tätningen".
Kittet och kanten där glaset möter bågen
Linoljekittet runt glaset är inte primärt en tätning mot drag — det är en tätning mot väta. Men när det har spruckit och fallit bort i bitar (vilket händer på fönster där man missat ommålning i tio, tjugo år) får man en springa mellan glas och båge, och då börjar det dra där också.
Det märks ofta som en kallrasande luft just nedanför fönsterbrädan. Då har kalluft tagit sig in vid den nedre kittfogen, kylts mot glasinsidan, och dumpas ner i rummet. Det är samma fysik som gör att stora fönster utan tilläggsruta känns kalla — kall luft sjunker.
Lösningen är att kitta om. Inte plåstra utan att ta bort allt gammalt, skrapa rent, grunda med linolja och sedan dra ny fog. Vi pratar mer om det i artikeln om linoljekitt och fogning.
Karmen mot vägg — den dolda läckan
Den värsta dragläckan vi hittar i gamla hus är ofta inte i själva fönstret utan bakom karmen, alltså där karmen möter väggkonstruktionen. När huset byggdes drevades springan med lin, hampa eller mineralull, och utvändigt tätades det med fogbruk eller plåt. Efter sextio år har drevningen torkat ihop, fogbruket har spruckit, och plötsligt har du en luftvägg från ute till inne som går runt hela fönstret.
Det här märks oftast som att hela fönsterbrädan känns kall, eller att tapeten närmast karmen släpper. Det syns inte utifrån. Vi upptäcker det när vi tar bort foderlisterna under en renovering och ser drevningen — eller bristen på den.
Att drava om en karm är en del av en riktig fönsterrenovering om problemet finns. Det ingår inte alltid och måste bedömas separat, men det är en av de åtgärder som ger absolut störst skillnad i upplevd komfort.
Tilläggsruta och energiglas — när det är värt det
När tätningarna är fixade och karmen sitter rätt, är nästa steg att jobba med själva glaset. En tilläggsruta är ett extra glas som monteras på insidan av befintlig innerbåge — antingen som en lös båge eller som energiglas direkt i ramen. Det ger fönstret ett U-värde i klass med moderna isolerglas, alltså ungefär en tredjedel av vad ett gammalt enkelglas släpper igenom.
För BRF:er och villor med gamla fönster i fina karmar är det här ofta det smartaste valet. Du behåller fönstret, du behåller det gamla blåsta glaset med sina svaga ojämnheter (som ger huset karaktär), och du får isolering som duger till dagens energikrav. Vi har räknat på det med kunder många gånger: återbetalningstiden ligger oftast runt åtta-tio år på en BRF i Stockholm med olja eller fjärrvärme, och fönstren håller sedan 25–40 år till.
Jag brukar säga: att byta ut ett gammalt fint fönster mot ett nytt aluminiumbeklätt utan tilläggsruta-möjlighet är att slänga både kulturvärde och pengar. Att renovera och lägga till energiglas är att få det bästa av båda världar.
Ekonomin i att täta — räknat över tid
Vi har en kund i Bromma som gjorde ovan på en villa från 1932 — tätningslister, omkittning, drevningsbyte runt karmar, och tilläggsglas på fem större fönster. Energiräkningen sjönk märkbart första vintern, jag minns att hon sa "första gången på tjugo år vi inte har ridderlig isbjörn-känsla i hallen". Det är så förändringen känns, mer än kronor och ören.
Men siffrorna finns där också. Ett otätat gammalt fönsterparti läcker storleksordningen ett halvt luftombyte i timmen extra för rummet. Med Stockholm-vinter och nuvarande elpriser blir det inte småpengar över tio år. Jag vill inte slänga ut symmetriska "20–40 %"-tal som inte stämmer för ditt specifika hus, men varje välgjord tätningsåtgärd vi gör betalar sig under fönstrens livslängd.
När ska du ringa proffs?
Tätningslister kan du faktiskt byta själv om du är händig och har rätt list — det är inte raketforskning. Drevningsbyte runt karm, omkittning, eller montering av tilläggsglas vill du nästan alltid ha proffs på, för det handlar både om hantverk och om att förstå hur fönstret är byggt så att man inte skapar nya problem (som rötrisk om man tätar för mycket utan att tänka ventilation).
Vi kommer gärna ut, gör en rökpenne-test, och säger ärligt vad som måste göras och i vilken ordning. Det kostar inget i Stockholm, Uppsala och Mälardalen.