Glasrenovering, energiglas och tilläggsruta vid fönsterrenovering
Att renovera fönstren handlar inte bara om bågarna och färgen. Glaset självt — och om du ska komplettera med en extra ruta eller ett energiglas — är där den största energivinsten finns. Här går jag igenom alternativen, vad de kostar och vad du faktiskt vinner.
När en BRF eller villaägare börjar fundera på fönsterrenovering så är det nästan alltid två frågor som driver: "Vi har drag och kallt vid fönstren — kan ni göra något åt det?" Och: "Är det värt att renovera, eller ska vi byta?" Den första frågan handlar i hög grad om glaset, inte om bågen. Och det är där vi kan göra störst nytta utan att kasta bort välbevarade träbågar.
Originalglaset — vad du faktiskt har
De flesta hus byggda före 1960 har 2-glasfönster med kopplade bågar — en yttre båge och en inre båge med ett luftutrymme emellan, oftast 4–8 centimeter. Båda bågarna har en enkel glasruta på 3–4 mm.
Den konstruktionen är mycket bättre än man tror. Luftspalten mellan rutorna är en utmärkt isolator — bättre än många 1980-tals isolerrutor som hade lägre kvalitet. Och originalglaset har ofta ett djup och en livfullhet — en svag våghet i ytan — som ger gamla hus deras karaktär. Det är inte ett fel, det är ett värde.
Värmeförlusten genom ett kopplat 2-glas-fönster ligger någonstans kring U-värde 2,5–3,0 (W/m²K). Ett modernt 3-glas-isolerfönster ligger kring 1,0. Skillnaden låter dramatisk, men i ett tidigare oisolerat hus där fasaden och taket också läcker värme så är fönstren sällan flaskhalsen — det är de bara om de är så otäta att det blåser igenom dem.
Det är just otätheterna som är förstahandsfrågan, inte glaset i sig. Ett tätt, välrenoverat originalfönster är ofta mer än tillräckligt.
Tilläggsruta — det enklaste energilyftet
Det första steget om du vill förbättra energin är en tilläggsruta. Det är en extra glasruta som monteras på insidan av den inre bågen, antingen permanent infäst eller löstagbar. Den skapar ytterligare en luftspalt och bryter värmeförlusten ordentligt.
U-värdet kan sjunka till någonstans kring 1,8–2,2 med en bra tilläggsruta — alltså en förbättring på 30–40 procent. Och det är pengar du faktiskt märker. En kund i Solna som vi renoverade åt för två år sedan ringde i januari efteråt och sa att vardagsrummet hade blivit "ett annat rum" — det var inte längre kallt vid fönstren.
Tilläggsrutan kan vara av vanligt glas, eller — bättre — av ett energiglas med så kallad lågemissionsbeläggning (mer om det nedan). Den senare ger mer effekt för pengarna.
Fördelarna med tilläggsruta jämfört med att byta hela fönstret: du behåller originalbågen, originalglaset, hela husets karaktär. Du gör jobbet en gång och har lagt grunden för ytterligare 20–30 års gott fönsterskydd. Och du investerar bara en bråkdel av vad ett byte skulle kosta.
Nackdelar: själva sammansättningen blir tjockare — du tappar några centimeter på insidan. Och om du vill kunna vädra ordentligt så måste tilläggsrutan vara monterad så den går att öppna eller demontera under sommarhalvåret. Vi bygger oftast med en hängd eller magnetfäst variant så det blir hanterbart.
Energiglas — det moderna glaset
Ett energiglas är ett vanligt glas som har fått en mikroskopiskt tunn metalloxidbeläggning på ena sidan. Beläggningen är osynlig för ögat men reflekterar långvågig värmestrålning — alltså den värme som rummet utstrålar tillbaka utåt. Resultatet är att värmen stannar inne istället för att läcka genom glaset.
I praktiken kan ett energiglas halvera värmeförlusten genom själva glaset jämfört med vanligt glas. I kombination med en tilläggsruta-konstruktion (alltså originalfönstret + en tilläggsruta i energiglas) kan totalkonstruktionen komma ner mot U-värden kring 1,3–1,5 — i klass med modernare isolerrutor.
Det är detta vi nästan alltid rekommenderar idag när energin är ett mål. Bevara originalbågen, bevara originalglaset, lägg till en tilläggsruta i energiglas på insidan. Du har det bästa av två världar: husets karaktär och en energiprestanda som närmar sig modernt.
Isolerruta (2-glas-kassett) — när vi byter ut originalglaset
Ett alternativ till tilläggsruta är att byta ut originalglaset mot en så kallad isolerruta — en fabriksgjord enhet av två glas med argongas i mellanrummet. Det görs i den befintliga bågen, så bågen och dess karaktär bevaras, men själva glaset blir modernt.
Fördelar: tunnare totalkonstruktion än tilläggsruta, energiprestanda bra (U-värde kring 1,0–1,2 för glaset självt), inget extra moment att öppna när du vill vädra.
Nackdelar: du tappar originalglaset med dess karaktärsfulla yta — det syns att fönstret har blivit "modernt" inifrån även om bågen är samma. Och isolerrutor har en begränsad livslängd; tätningen runt rutans kant släpper efter typiskt 25–30 år och då måste hela rutan bytas.
Vi rekommenderar isolerruta främst när bågen är så pass kraftig att den klarar tyngden av en kassett, och när kunden prioriterar att inte ha den tjockare tilläggsruta-konstruktionen.
Vad väljer vi i praktiken?
Här är hur vi brukar tänka i en typisk villa eller BRF:
Om kunden har det varmt nog och bara vill bevara fönstren — då gör vi en ren renovering utan tilläggsruta. Bågar och glas i originalskick, full förbehandling, nytt kitt, linoljefärg. Klart i 20–25 år.
Om kunden har det kallt vid fönstren och vill förbättra utan att ändra utseendet — då rekommenderar vi tilläggsruta i energiglas på insidan. Originalglaset bevaras, originalbågen bevaras, men du får en kraftig energiförbättring. Det här är vår go-to-lösning på äldre kulturmiljö.
Om kunden vill modernisera helt och prioriterar tunn konstruktion framför originalglas — då sätter vi en isolerruta i den befintliga bågen. Lite mer ingrepp men en ren modern konstruktion.
Helt nya fönster — den dyraste lösningen — sparar vi för bågar som verkligen är förbrukade. Det är ungefär en av tio bågar i ett typiskt 60-talshus.
Ekonomin — vad du får tillbaka
Det här är den fråga som mest avgör om kunder väljer tilläggsruta eller inte. Och jag är ärlig: tilläggsrutan betalar inte av sig på sparad uppvärmning på rimlig tid om du räknar smalt. En kostnadsbesparing på kanske 1 500–3 000 kronor per år för en villa med tio fönster — det skulle ta många år att räkna hem en investering på kanske 60 000–100 000 kronor enbart på elräkningen.
Men det är inte hela bilden. Du får också:
Komfort — slut på kalla zoner och drag vid fönstren. Det är en boendekvalitetsförändring som inte syns i ekonomin men som märks varje dag.
Tystnad — en tilläggsruta dämpar bullret från trafik märkbart. Vi har kunder i Vasastan som säger att gatuljudet halverades.
Värdet på huset — välrenoverade fönster med god energiprestanda är ett påtagligt säljargument.
Och inte minst: du undviker att tvingas byta fönstren senare för att de helt enkelt inte håller måttet. Ett bra renovera-plus-tilläggsruta-jobb håller i en generation. Det är den jämförelsen som gör matematiken meningsfull.
När ska du ringa en proffs?
Beslutet om glas och tilläggsruta är en sak du absolut ska låta en målare eller fönsterkonsult titta på innan du beställer. Det går inte att avgöra på dator — vi behöver se hur fönstren faktiskt sitter, om bågarna håller för en extra ruta, hur otätheterna ser ut, och vilket energimål du har. Vi kommer ut, mäter, och ger en konkret rekommendation som inte är "köp allt" utan "det här behöver göras nu, det här kan vänta, och så här mycket vinner du". Förra hösten gick vi igenom det här med en villa i Älvsjö där ägaren var inställd på fullt fönsterbyte — efter besiktningen valde han renovering plus tilläggsruta i energiglas, halverade kostnaden, och fick exakt den energiförbättring han ville ha. Det är den typen av samtal som är värt sina få timmar.
Trapphus i miljonprogrammet har ofta gammal latexfärg på betongväggar, vilket kräver noggrann avfettning före målning – vi hanterar dem löpande vid trapphusmålning i Tyresö.
Slitageklassen i ett trapphus styr både färgval och antal strykningar på de nedersta två metrarna – vi hanterar dem löpande vid vår trapphusmålning i Bålsta.
Beslag, gångjärn och spanjoletter demonteras före slipning, annars låser färgen fast funktionen – vi hanterar dem löpande vid fönsterrenovering i Salem.