Varför är det här en fråga?
Vi får frågan nästan varje vecka: "ska jag renovera fönstren eller byta ut dem?" Och svaret är inte alltid självklart. Det beror på fönstrens skick, husets ålder, hur länge du tänker bo kvar och hur mycket du värdesätter husets ursprungliga karaktär. Men oftare än folk tror är renovering det bättre valet – både ekonomiskt och praktiskt.
I den här artikeln går vi igenom de fyra vanligaste argumenten för att renovera istället för att byta: ekonomi, energi, klimat och estetik. Sedan tittar vi på undantagen – när byte faktiskt är rätt val.
Ekonomi – över livscykeln, inte bara inköpspriset
Det här är klassikern vi ser om och om igen. Folk jämför priset på ett nytt PVC-fönster (kanske 4 000–8 000 kr) med priset på en renovering (kanske 5 000–10 000 kr per fönster) och tänker att byte är billigare. Men då räknar man fel.
För att jämföra ärligt måste man räkna in:
- Monteringen. Ett byte kostar ofta lika mycket att montera som själva fönstret. Karmen ska anpassas, putsen runt ska lagas, invändigt foderverk ska bytas eller justeras.
- Livslängden. Ett modernt PVC-fönster håller ungefär trettio år. Ett välrenoverat träfönster kan hålla i femtio år till efter renoveringen – och kan sedan renoveras igen.
- Underhåll. PVC-fönster kan inte renoveras. När de är slut ska de bytas igen. Träfönster bättringsmålas ungefär vart femtonde år för en bråkdel av byteskostnaden.
Räknat per år över livscykeln blir renovering ofta hälften så dyrt som byte – ibland mindre. Jag brukar säga till kunder: tänk inte på vad det kostar idag, tänk på vad det kostar per år de närmaste femtio åren.
Energiförluster och tilläggsglas
Här finns ett av de största missförstånden. Många tror att ett gammalt fönster automatiskt läcker mycket värme, och att den enda lösningen är ett modernt 3-glasfönster med argonfyllning. Det stämmer inte.
Ett otätt fönster läcker värme – det är sant. Men det är otätheterna som är boven, inte själva fönstret. När vi renoverar byter vi alla tätningslister, kittar om så att glasen sitter tätt mot bågen, och justerar beslagen så att bågen sluter tätt mot karmen. Bara det här lyfter energiprestandan rejält.
Vill du komma ännu längre finns två beprövade vägar:
Tilläggsruta på insidan
En extra glasruta sätts in på insidan av befintligt fönster, antingen i en egen båge eller direkt på karmen med en list. Det skapar ett extra luftutrymme som drar ner U-värdet markant – från cirka 2,8 W/m²K för ett gammalt 2-glas till runt 1,6–1,8 W/m²K. Det är i nivå med många moderna isolerfönster.
Kostnaden för en tilläggsruta ligger oftast på 2 500–4 500 kr per fönster, beroende på storlek och typ. Det här är ofta det enskilt mest lönsamma vi gör – återbetalningstiden kan vara så kort som fem till åtta år på ett vindutsatt hus.
Byte av innerglas till energiglas
Har du kopplade bågar (innerbåge + ytterbåge med luft emellan, vanligt i hus från 30- till 70-talet) kan du byta ut innerglaset mot ett tunt energiglas med lågemissionsskikt. Energiglaset reflekterar tillbaka strålningsvärmen in i rummet istället för att släppa ut den. Det är en lösning som inte syns från utsidan och som inte ändrar husets karaktär.
Vi har gjort det på flera BRF i innerstan där fasaden är kulturskyddad och man inte får ändra fönstrens utseende. Resultatet blev cirka 30 procent lägre värmeförlust genom fönstren – och samtidigt mindre kondens på vintern.
"Det är många villaägare som spenderar 200 000 kronor på att byta alla fönster, när de hade kunnat lägga 80 000 på renovering plus tilläggsglas och fått samma energiprestanda. Det skär sig i mig varje gång jag hör det." – André Andersson
Klimat och miljö
Att tillverka ett nytt fönster kräver mycket energi – aluminium ska smältas, glas ska tillverkas, PVC ska polymeriseras. Sedan ska transporten räknas in. Och om trettio år ska samma resurser läggas igen för att tillverka ersättningen.
Att renovera ett befintligt fönster använder en bråkdel av materialet. Lite linoljekitt, lite färg, eventuellt ett nytt glas. Allt det stora – karmen, bågen, glaset, beslagen – sitter kvar och fortsätter göra sitt jobb.
För BRF som jobbar med hållbarhetsredovisning är det här ett av de tydligaste exemplen på cirkulär ekonomi i praktiken. Och för villaägaren som vill göra något bra för klimatet utan att kompromissa med komforten är fönsterrenovering ett av de billigaste och mest konkreta åtgärder som finns.
Husets karaktär och värde
Det här är subjektivt, men vi tycker det är viktigt. Originalfönstren på ett 20-talshus eller en sekelskiftesvilla är en del av husets själ. Spröjsarna, glasets små imperfektioner, profilerna i karmen – det går inte att efterlikna med standardprodukter från en fönsterleverantör.
Vi var ute hos en kund i Saltsjöbaden i somras som hade köpt ett funkishus från 30-talet. Förra ägaren hade bytt ut hälften av fönstren mot moderna 3-glas med plåt-spröjsar utanpå. Det första hon ville göra var att be oss bedöma kostnaden för att rekonstruera originalfönstren. Husets värde – både upplevt och faktiskt på marknaden – tar stryk när man byter ut originaldetaljerna.
När byte ändå är rätt val
Vi ska vara ärliga – det finns lägen där byte är vettigare än renovering:
- Fönster från 70- och 80-talet där karmen är tillverkad av oljehärdad masonit eller dåligt limträ – materialet i sig är ofta dåligt och svårt att rädda
- När mer än hälften av karmen är rötskadad och rötlagning skulle bli orimligt dyr
- När fönstret är så snedvridet att det inte går att täta även efter renovering
- När husets gestaltning ändå förändras kraftigt – tillbyggnad, ny fasad – och nya fönster passar bättre in
Men om du har ett hus byggt före 1970 med originalfönster i hyfsat skick – då är renovering nästan alltid rätt väg. Det är min ärliga bedömning efter trettio år i branschen.
När ska du ringa proffs?
Om du står inför valet att renovera eller byta, ta in en oberoende bedömning innan du bestämmer. En fönsterleverantör kommer alltid att rekommendera byte – det är deras affär. En målare med fönsterkompetens har inget egenintresse i ena eller andra valet, vi gör båda jobben.
Hos oss kostar besiktningen ingenting. Vi går igenom fönstren, gör en grov bedömning av åtgärd och kostnad, och säger ärligt om vi tycker du ska byta istället. Det är så vi vill att vår bransch ska fungera.