Varför ska en BRF underhållas regelbundet?

Varför regelbundet underhåll alltid lönar sig för en BRF

Varför är löpande måleriunderhåll viktigt för en BRF?

Andrés Måleri har lett BRF-underhåll i Stockholm, Uppsala och Mälardalen sedan 1994. Regelbundet måleriunderhåll skyddar mot fukt- och rötskador, förlänger fasadens livslängd med 10–15 år, håller nere totalkostnaden (LCC) och höjer marknadsvärdet. Vi arbetar enligt branschstandard med upp till 10 års garanti på 2 237 BRF-uppdrag.

Varför ska en BRF underhållas regelbundet?

Frågan låter självklar men är det inte. Jag möter regelbundet styrelser som funderar på att skjuta upp en åtgärd ett år till för att hålla avgiften nere. Här går jag igenom vad som faktiskt händer ekonomiskt, tekniskt och juridiskt när underhållet eftersatts – och varför det nästan alltid är dyrare i längden.

Det handlar inte om estetik

När folk hör "fasaden behöver målas" tänker de ofta på utseende. Och visst, en flagnande fasad ser skabbig ut. Men det är inte därför vi målar. Vi målar för att färgen är husets vattenkappa – det skyddande skiktet som hindrar regn, frost och UV från att bryta ner det som ligger under.

När färgen släpper börjar fukten ta sig in i putsen, träet eller plåten. På puts: frostsprängning som lossar bitar storlek av handflator. På trä: röta i panelens nedre tre decimeter där vatten samlas. På plåt: rost som börjar inifrån och tränger ut. Inget av det syns på sommaren. Allt syns när styrelsen får en stor räkning fyra år senare.

Jag brukar säga: en målning är ungefär en tiondel så dyr som en putsrenovering. Skjuter du målningen tre år så får du putsskador. Du har "sparat" en målning och fått en renovering. Det är klassikern.

Den ekonomiska sidan – varför eftersatt underhåll kostar mer

Här är det enklaste sättet att tänka på det. En fasadmålning kostar låt oss säga 1,5 miljoner för ett medelstort flerbostadshus i Stockholm idag. En putsrenovering på 30 procent av samma fasad kostar 1,2–1,8 miljoner. En putsrenovering på 70 procent av fasaden, vilket är vad som händer om man ignorerar problemet ytterligare två säsonger, kostar 3–4 miljoner.

Det är inte multiplikation, det är acceleration. Skadan eskalerar inte linjärt – den eskalerar exponentiellt, eftersom varje liten skada låter in vatten som skadar mer.

Och då har jag inte räknat in finansieringskostnaden. En förening med välplanerat underhåll betalar med avsatta medel. En förening som måste agera akut tar upp ett föreningslån, vilket både kostar i ränta och påverkar belåningsgraden – som i sin tur påverkar vad medlemmarnas lägenheter är värda vid försäljning.

Jag pratade nyligen med en mäklare i Solna som sa rakt ut: "När jag ser en BRF med hög belåning får jag förklara för köparen varför månadskostnaden kommer att stiga. Det märks i priset." Det är ekonomi som hamnar direkt i medlemmarnas plånböcker.

Den tekniska sidan – materialets logik

Olika material har olika tålighet och olika sätt att svika. Det är värt att förstå översiktligt.

Putsade fasader är beroende av sin färgskärm. Slamfärg, silikatfärg, kalkfärg – varje system har sin egen logik och sitt eget underhållsintervall. Det jag ser mest på 60- och 70-talsfasader i Mälardalen är silikonhartsfärger som behöver ses över ungefär vart femtonde år, ibland tjugo om läget är skyddat och norrsidan inte exponeras hårt. Putsen själv håller minst hundra år om färgsystemet underhålls – men bara några decennier om det inte gör det.

Trä är det material som straffar eftersatt underhåll snabbast. En träfasad med flagnande linoljefärg är vid liv så länge underlagsfärgen sitter kvar. Tar du bort den så blottas träet, och då har du två–tre regnsäsonger innan rötan börjar. Jag har sett villor i Uppsala där hela panelens nederkant var pulver – ägaren hade "väntat ett år till" tre år i rad.

Plåt verkar tåligast men är lurig. Den syns minst, men när den rostar är det inifrån. En BRF i Bromma vi besiktigade hade plåtfasad från 80-talet som såg helt OK ut på avstånd – men närbild visade rostbubblor under färgen på 40 procent av ytan. Den behövde inte målas, den behövde delvis bytas. Det är en faktor tio dyrare.

Den juridiska sidan – styrelsens ansvar

Det här tror jag fler styrelser borde känna till. Bostadsrättslagen ålägger föreningen att underhålla fastigheten. Inte i mening "om ni har lust" utan som en faktisk skyldighet. Försummas det kan styrelsens medlemmar i extremfall bli personligt ansvariga om en boende råkar illa ut till följd av eftersatt underhåll – tänk balkong som ger vika, tegelbit som lossnar och faller, eller mögelutbrott i en lägenhet på grund av läckande tätskikt.

Det är ovanligt att det går till skadestånd, men det förekommer. Vanligare är att försäkringsbolaget vägrar betala en skada om de kan visa att den uppstått på grund av att föreningen försummat underhåll som rimligen borde gjorts. Då hamnar hela kostnaden på föreningen i stället för försäkringen.

För enskilda styrelseledamöter finns en annan, mer praktisk risk: misstroendevotum på stämman. En styrelse som suttit i fyra år, inte hållit underhållsplanen aktuell, och nu står inför akuta åtgärder – det är klassisk grund för att medlemmar vill byta ut hela gänget. Det är inte ett juridiskt problem men det är ett personligt.

Boendekomforten – det som inte syns i siffrorna

En väl underhållen förening har bättre boendeklimat. Det handlar inte bara om att slippa byggställningar vart fjärde år. Det handlar om att fönster sluter tätt, att trapphusen är fräscha, att hissar fungerar, att marken runt huset dräneras bort vatten i stället för in i källaren.

När jag pratar med medlemmar i föreningar med eftersatt underhåll är det alltid samma saker som dyker upp: drag från fönster, dålig ventilation i trapphus, mögellukt i tvättstugan, garageportar som krånglar. Inget livshotande – men sammantaget gör det att människor inte trivs. Och trivs man inte säljer man.

En BRF i Bromma vi jobbade med hade en omsättning på lägenheter på cirka 12 procent per år innan vi gjorde fasadprojektet och uppdaterade trapphusen. Två år efter renoveringarna var den nere på 6 procent. Det är så små förändringar i boendekvalitet som påverkar viljan att stanna.

Marknadsvärdet – det medlemmarna inte alltid tänker på

Det här är obekvämt att säga rakt ut, men det är sant: en lägenhets marknadsvärde påverkas direkt av hur föreningen sköts. Inte bara av belåningsgrad utan av synligt skick. Köpare och deras mäklare läser underhållsplanen, tittar på årsredovisningen, går runt huset och bildar sig en uppfattning.

Två i grunden identiska tvåor i samma område kan skilja sig 200 000–400 000 kr i pris om den ena ligger i en föreningen med pinfärsk fasad och välordnad ekonomi och den andra i en där "fasaden borde målas snart" är ett känt internt skämt. Den skillnaden betalas av varje medlem som någon gång ska sälja.

Energi och drift – en stigande post

Det här har blivit allt viktigare de senaste åren. Underhåll och energi är inte separata saker längre. Ett otätt fönsterband, en otät balkongdörr eller en sliten fasadisolering kostar i värmeräkningen varje vinter.

Jag är inte energikonsult, men det är värt att tänka på att en fasadrenovering är det bästa tillfället att överväga tilläggsisolering. Inte alltid relevant – många 70-talshus har tjockleksgränser som gör det opraktiskt – men ibland avgörande. En förening i Hägersten som vi jobbade med passade på att tilläggsisolera samtidigt som ommålningen och sänkte energiförbrukningen med ungefär en femtedel.

Det är inte vår expertis, men det är värt att åtminstone fråga frågan när stora åtgärder ska göras. Att riva och bygga upp en byggställning är dyrt – passa på att göra fler saker samtidigt om det är ekonomiskt försvarbart.

De vanliga ursäkterna för att vänta

Jag har hört de flesta. Här är de fem vanligaste, och vad jag brukar svara:

"Avgiften är redan hög, vi kan inte höja." Den höjs ändå – frågan är om det blir 100 kr i månaden över tio år eller 600 kr i månaden med en månad varsel om fyra år.

"Vi väntar tills nästa styrelse tar tag i det." Det är exakt vad förra styrelsen sa. Det är därför ni står där ni står.

"Fasaden ser ju OK ut härifrån." Den syns inte härifrån. Den syns när vi går nära, lyfter på en lös flaga, tar några kärnprov, och då vet vi vad som faktiskt händer.

"Vi får snart en ny entreprenör som lovar lägre pris." Pris och tid är två olika frågor. Att vänta på en billigare entreprenör medan skadorna växer är en dyr besparing.

"Vi har en plan, den säger att åtgärden kan vänta." Sedan när uppdaterades planen senast? Av vem? Med vilken besiktningsgrund?

När det faktiskt är OK att vänta

För att inte vara enbart domedagsprofet: det finns lägen då uppskjutning är rätt. När:

Men i alla dessa fall ska beslutet vara medvetet och dokumenterat – inte ett resultat av att ingen tog tag i frågan.

När ska ni ringa proffs?

Om styrelsen inte vet exakt hur fasaden mår just nu, är det dags för en rondering. Vi gör kostnadsfria indikativa besiktningar för BRF i Stockholm, Uppsala och Mälardalen. Vi går runt huset, tittar på fasad, plåt, fönster och bjälklag, och säger rakt ut vad vi ser. Inget säljsnack – om vi inte tycker att något brådskar säger vi det.

Och om planen visar åtgärder de närmaste tre åren: börja förbereda upphandlingen nu. Ett år från beslut till första penseldrag är normalt. Om ni väntar tills året då planen säger åtgärd så blir det stress – och stress kostar pengar.

Putsskador av den här typen är vanliga i 60-talsbeståndet, där tunnputs på betong släpper i kanterna – det arbetet beskrivs närmare under Varför fasadrenovering.

TL;DR

Vanliga frågor om varför underhåll lönar sig

Varför lönar sig planerat underhåll?

Åtgärder i rätt tid utförs på en hel yta med känd omfattning. Uppskjutet underhåll blir i stället lagning av skador, som kräver mer arbete per kvadratmeter och ofta återkommer.

Vad händer om föreningen skjuter upp fasadunderhållet?

Färgskiktet släpper, fukt tar sig in i puts eller trä och nedbrytningen fortsätter innanför ytan. Det som var en ommålning blir då en renovering med lagningar.

Påverkar underhållet lägenheternas värde?

Indirekt, ja. En förening med uppdaterad underhållsplan och genomförda åtgärder får lättare finansiering och färre frågetecken vid överlåtelser än en med stort uppdämt behov.

Hur motiverar styrelsen kostnaden för medlemmarna?

Genom att visa skicket, planen och konsekvensen av att vänta. Bilder på faktiska skador i den egna fastigheten övertygar oftast mer än generella resonemang.

Är det bättre att göra allt på en gång eller i etapper?

Etapper jämnar ut ekonomin och belastningen på boende, men om samma ställning kan användas för flera moment är det nästan alltid billigare att samla dem.

Vad är den vanligaste dyra missen?

Att bara måla över utan att åtgärda orsaken – otäta fogar, dålig avvattning eller kvarsittande påväxt. Då ligger problemet kvar under den nya färgen och kommer tillbaka inom några år.

Behöver du råd om just din fastighet?

Kontakta oss

Begär offert

Om författaren

André Andersson, reviewer

André har lett måleriprojekt i Stockholm, Uppsala och Mälardalen sedan 1994 – med 2 929 genomförda projekt varav 2 237 BRF-uppdrag.

Faktagranskad 2026-07-20

Andres Måleri